Skattebetalarna: Svenska kommuner sväller över av kommunikatörer

Skatteslöseriet i kommun, region och stat är ett strukturellt problem som möjliggörs av undermålig spårbarhet, en illusion av transparens och alldeles för svagt ansvarsutkrävande i offentlig förvaltning. För att vända utvecklingen och leverera mer pang för skattepengarna behövs ett paradigmskifte i svensk förvaltningspolitik.

Skattepengar läcker ur systemet 

Svensk välfärdspolitik har höga ambitioner men dras tyvärr med problem med låg effektivitet och omfattande skatteslöseri. Slöseriet är till stor del en följd av dålig uppföljning och svagt ansvarsutkrävande. Skattepengar läcker ut ur systemen utan att skattebetalarna får något av värde tillbaka och dränaget tillåts fortsätta eftersom ingen hålls ansvarig.

Vi har visat att det årligen försvinner 30 miljarder kronor i oförklarliga överkostnader i landets kommuner på grund av att man inte lär av varandra. En rapport från Svenskt Näringsliv visar att man haft 300 miljarder i överskott de senaste tio åren, men ändå avstått ifrån att spara inför sämre tider.

Sverige utmärker sig

I slutet av januari publicerade Transparency international Sverige sin årliga internationella rapport om upplevd korruption i offentlig sektor. Med det lägsta resultatet sedan mätningarna inleddes placerar sig Sverige näst sämst i Norden och medan jämförbara länder antingen förbättrat sina resultat eller ligger still, dalar Sverige på den internationella rankingen. Den negativa trenden bedöms enligt Transparency international Sverige hålla i sig även framgent. Detta är en problematik som behöver tas på största allvar. Utvecklingen är dyster men den går att vända om rätt åtgärder vidtas.

Sverige utmärker sig negativt av tre anledningar:

1. Brister inom offentliga upphandlingar
2. Risk för vänskapskorruption
3. Otillåten påverkan ochinfiltration av organiserad brottslighet i viktiga samhällsfunktioner.

Man föreslår bland annat ett stärkt tjänstemannaansvar och oberoende revision i kommuner och regioner, något som Skattebetalarnas förening har argumenterat för i flera år.

Sedan tjänstemannaansvarets avskaffande för snart femtio år sedan har möjligheterna att utkräva ansvar för fel begångna av offentliganställda minskat och därmed möjligheterna att utreda hur fel har begått och hur liknande fel kan undvikas i framtiden. Den utredning som regeringen nu tillsatt är därför välbehövlig.

Ett återinfört tjänstemannaansvar kommer inte att vara tillräckligt för att lösa hela problematiken i svensk förvaltning. Sverige har ett i det närmaste skriande behov av en oberoende kommunal revision, som till skillnad från dagens lekmannarevision inte ska vara underställd kommunfullmäktige.

23,5 fler kommunikatörer än året innan 

Det omfattande slöseriet och den upplevda korruptionen måste tas på allvar.

En stor del av välfärdsuppdraget utförs av kommuner och regioner. Dessa upplever nu, som ofta, stora utmaningar. Inte sällan hörs lokalpolitiker ropa efter högre statsbidrag för att lösa problemen de står inför i sina kommuner och regioner. Men sällan hörs relevanta förslag om effektiviseringar eller besparingar.

I dag har landets regioner 992,25 kommunikatörer anställda. Det är 23,5 fler än året innan. Fundera över om det är en rimlig prioritering när regionpolitiker varnar för att vårdpersonal kan behöva sägas upp om inte mer statsbidrag regnar ner från ovan.

Svensk offentlig sektor är i behov av ett paradigmskifte och en kulturförändring. Ansvarskänslan måste stärkas för att se till att skattebetalarna får mer pang för pengarna, men också för att säkerställa förtroendet för systemet. Det omfattande slöseriet och den upplevda korruptionen måste tas på allvar.