Så bör en skrotbilspremie utformas

En ny skrotningspremie med ett anslag på 250 miljoner kronor per år 2024–2025, föreslår regeringen i den kommande budgetpropositionen. Den som skrotar en befintlig bensin- eller dieselbil och skaffar elbil ska belönas. Knappast någon som är engagerad i klimatomställningen har föreslagit detta; höjd skrotningspremie har inte använts sedan 2007 eftersom klimatnyttan per krona i de utvärderingar som gjorts visat sig vara låg. Men givet att skrotningspremien ska införas, och att detaljerna inte är klara, finns det möjligheter att maximera nyttan och bidraget till klimatmålen:

Givet att skrotningspremien ska införas, och att detaljerna inte är klara, finns det möjligheter att maximera nyttan och bidraget till klimatmålen:

Sätt lagom nivå

Regeringen säger inget om nivån på den förhöjda skrotningspremien, som idag i snitt är 3 500 kronor eller något mer. För att utskrotningen verkligen ska påskyndas är kring 10 000 kronor en lämplig nivå, då räcker anslaget på 250 miljoner kronor per år till 25 000 bilar per år. Med ungefär denna nivå behöver det inte heller preciseras vilka bilar som omfattas; bilar som är ”för nya” är också för värdefulla för att skrotas.

Samtidigt visar nivån på premiens begränsning: År 2022 skrotades 156 000 bilar och snittet de senaste tio åren har varit cirka 200 000 bilar per år. Den totala skrotningen ökar därmed mindre än 20 procent. Effekten på elbilsförsäljningen är troligen än mindre – de som köper en elbil som i snitt kostar kring halvmiljonen eller mer är ungefär de samma med ett bidrag på 10 000 kronor som utan detta.

Inkludera begagnade el- och gasbilar

Inte många går direkt från att köra en skrotbil till att skaffa ny elbil, så genom att inkludera också köp av begagnade el- och gasbilar kommer fler att kunna nyttja den. Det skulle också göra begagnade el- och gasbilar mer attraktiva på den svenska marknaden och minska utflödet till bland annat Norge och Tyskland. Därtill ökar klimatnyttan, som riskerar att vara nära noll om pengarna bara kan gå till nya bilar.

Vidga premien till hållbar mobilitet

Skiftet från fossila till förnybara, klimatsmarta drivmedel och eldrift är en viktig del av omställningen – men inte den enda. Göteborg stad har tidigare haft en lokal skrotningspremie som gick till den som köpte el- eller gasbil, gick med i en bilpool eller skaffade årskort på kollektivtrafiken. Frankrike har ett liknande upplägg, som ger en bättre social fördelning, kan ge större klimatnytta (om elbilarna som säljs i huvudsak skulle sålts ändå) och ger ett de facto-stöd till den hårt utsatta kollektivtrafiken och kommunerna.

Konvertera

De sämsta bilarna ska skrotas, vilket förutom klimatnyttan också ökar trafiksäkerheten. Men något bättre begagnade bilar kommer att rulla i åtskilliga år ännu, många av dem förbi målåret 2030, och det är angeläget att deras klimatpåverkan minskar. I närtid ökar tvärtemot deras klimatpåverkan, om regeringen förverkligar planerna på en kraftigt urholkad reduktionsplikt. Därför är det viktigt att komplettera skrotningspremien med ett stöd för konvertering till biogas, etanol och eldrift, och att Transportstyrelsens förslag till regelförenklingar genomförs.

Komplettera

Mobility Sweden och bilhandeln slår larm om att hushållen inte längre köper elbil, biltidningarna anger att det nu lönar sig att köpa bensinbil igen och regeringen och dess SD-underlag utlovar billigare fossila drivmedel med ända upp till 5.50 kronor litern vid pump – även om det inte förverkligas är signalen olycklig. Därför bör regeringen i den kommande klimathandlingsplanen tydligt visa hur det lönar sig att vara en del av omställningen – de besked som vi fått hittills räcker inte.