Fler får fotboja vid kontaktförbud

BROTT. Regeringens utredare vill att fotboja ska användas oftare för att övervaka den som har överträtt ett kontaktförbud och ge ett bättre skydd åt brottsoffret. Brottsofferjouren Sverige välkomnar förslaget.

Den elektroniska övervakningen, fotbojan, infördes 2011, och är den strängaste formen av kontaktförbud - särskilt utvidgat kontaktförbud. Det ska enligt planerna användas när någon har brutit mot tidigare utfärdade förbud och har fortsatt att kontakta, förfölja, trakassera och hota en annan person – i de allra flesta fall handlar det om en man som hotar och förföljer en kvinna som han har haft en relation till.

Inte framgångsrik

Men de högt ställda förväntningarna på reformen kan knappast sägas ha infriats, konstateras nu tillsynschefen vid Åklagarmyndigheten, Per Lindqvist i en promemoria som gjorts på regeringens uppdrag. Fotbojan har bara använts i sex fall under årens lopp och det finns flera skäl till detta, exempelvis att tekniken inte fanns på plats när lagen ändrades 2011 och att lagens krav är för höga.  

För snart två år sedan riktade riksdagen en uppmaning till regeringen att se över reglerna för att elektronisk fotboja ska kunna användas i fler fall av kontaktförbud. Syftet var att öka tryggheten för brottsoffren.

Justitieminister Morgan Johansson höll med och ville se en ökad användning av möjligheten till fotboja.

– Vi är inte nöjda med situationen i dag och vi måste göra en översyn och gå vidare, sade Johansson då.

Ökad användning

Det förslag som nu presenteras i promemorian från justitiedepartementet innebär att elektronisk övervakning ska kunna användas i fler situationer än i dag. Och målet är att en ny lag ska var på plats den 1 juli 2018.

Förslaget innebär att elektronisk övervakning med fotbojan ska användas i ett tidigare steg, även vid utvidgade kontaktförbud. I dag krävs först en överträdelse av det ett tidigare förbud innan det går att övervaka en person med fotboja, vilket kan få allvarliga följder.

Men den förändring som nu föreslås ökar möjlighet att skydda dem som drabbas av hot och trakasserier, enligt utredningen.

Förslaget innebär också att ett kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna gälla i ett år, i stället för dagens sex månader. Dessutom skärps straffskalan när det gäller överträdelser av kontaktförbud med elektronisk övervakning. Böter slopas som straff och en överträdelse ska alltid ge fängelse. Maxstraffet ska även in framtiden vara högst ett års fängelse.

Bra för brottsoffren

De som representerar brottsoffren välkomnar en förändring där övervakningen kan användas i fler fall av kontaktförbud.

– Jag är mycket positiv till detta. Jag har med förvåning sett att det finns en viss restriktivitet från åklagarnas sida att använda kontaktförbudet, säger Sven Erik Alhem förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige och tidigare överåklagare till Altinget.

Han tillägget dock att han ha respekt för att det i många fall kan vara svåra avvägningarna som ska göras. Att ta bort böterna som påföljder för den som bryter mot ett förbud är också välkommet.

– Konsekvenserna av att bryta mot ett kontaktförbud skärps. Det är viktig att detta inte betraktats som en enkel förseelse, säger Alhem.

Han tror att en ändring av reglerna gör att elektronisk övervakning kan användas i fler fall och att det kan få effekt på den som övervakas.

– Ibland sägs det lite elakt att kontaktförbud bara har effekt på dem som är laglydiga, men med en straffskärpning  som leder till att du åker in om du bryter mot det så kan det bli verksamt även mod den som annars inte är så noga med att följa regelverket.

Forrige artikel Regeringen avvaktar med pengar till civilt försvar Regeringen avvaktar med pengar till civilt försvar Næste artikel De gröna: EU:s ordförandeland – ett skatteparadis De gröna: EU:s ordförandeland – ett skatteparadis