Regeringen avvaktar med pengar till civilt försvar

BEREDSKAP. När Sverige på nytt planerar för ett totalförsvar kräver kommuner och landsting ersättning för nya uppgifter. Men statsminister Stefan Löfven och regeringen dröjer med besked.

– Vi måste tyvärr konstatera att verksamheten i det civila försvaret nästan har lagts ner under en lång tid. Nu vänder vi detta och Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för en dialog för att se vad som behövs för ett starkare totalförsvar och vad det kommer att kräva för resurser, säger statsminister Stefan Löfven till Altinget.

Förra året beslutade regeringen att planeringen för ett totalförsvar ska återupptas. Bakgrunden är att det säkerhetspolitiska läget i dag är betydlig oroligare än för 15 år sedan då planeringen lades i malpåse. Nu gäller på nytt att militärt och civilt försvar ska ha en beredskap för att hantera kriser och krig och det civila försvaret ska fungera som stöd till det militära. Det ställer nya krav på civila aktörer och att exempelvis den kommunala räddningstjänsten och landstingens sjukvård ska klara av de situationer som uppstår vid höjd beredskap.

Som Altinget tidigare har rapporterat anser Sveriges kommuner och landsting, SKL, att det saknas en möjlighet att delta i den planering som staten önskar och därför måste nya uppgifter klargöras och även finansieras. SKL har i ett brev till justitiedepartementet begärt förhandlingar och vill att staten, ”i enlighet med finansieringsprincipen, ersätter kommuner och landsting för nya uppgifter".

LÄS OCKSÅ: Kommuner kräver finansiering för civilt försvar

Förmågan först- pengar sedan

Statsminister Stefan Löfven lanserade nyligen en nationell säkerhetsstrategi och i den ingår en uppbyggnaden av totalförsvaret och de civila delarna. Den civila beredskapen kommer även att vara en särskild uppgift för den parlamentariska försvarsberedningen i arbetet inför nästa försvarsbeslut. Men exakt vad som kommer att krävas för det civila försvaret är samma fråga som för det militära försvaret, enligt statsministern.

– Man kan inte börja med att säga ”att det kommer att kosta så här mycket”. Låt oss nu göra detta strukturerat och systematiskt och se vad vi behöver för att höja det civila försvarets förmåga och vad det kräver för resurser, säger Stefan Löfven.

Inrikesminister Anders Ygeman har frågorna om det civila försvaret på sitt bord. Han pekar på att finansieringsprincipen gäller, att om man lägger på kommuner nya uppgifter och nytt ansvar, så ska detta också täckas.

– Vi har en löpande diskussion med kommunerna, det är samma diskussion som vi för med länsstyrelserna, säger han.

Att en del av beredskapen har prioriterats lägre beror på att säkerhetsutvecklingen har bedömts som positiv, och när säkerhetsläget utvecklas negativt då måste arbetet få högre prioritet. Men det innebär inte per automatik mer pengar om kommunerna inte har skött uppgifter eller ansvar under en tid, enligt Anders Ygeman.

Men om kommunerna får nya och mer komplicerade uppgifter?

–Ja, då lär man vara tvungen att tillföra resurser, säger Ygeman till Altinget.

Pengar och planering

I den politiska debatten den senaste månaden har mycket kraft lagts ner på anslagen till det militära försvaret. Men om totalförsvaret ska byggas upp så som politikerna önskar är det inte osannolikt att det krävs mer pengar även till de civila delarna.

Mikael Oscarsson (KD), ledamot i försvarsutskottet , pekar på att det civila försvaret har nedmonterats under en lång tid.

– Det behöver stärkas och då får det inte bara vara varmluft. Det behövs pengar, planering och samövning. Så frågan är central, säger han.

Försvaret är inte enbart en fråga om kanoner och ammunition. Det handlar om försörjningstrygghet, elförsörjning och att ta hand om skadade, poängterar han.

– Och då krävs det att resurser tilldelas, konstaterar Oscarsson.

Beredning lyfter frågan

I den försvarsberedning som försvarsminister Peter Hultqvist (S) nyligen tillsatte är en av uppgifterna att ta fram förslag för inriktning för det civila försvaret och olika beredskapsåtgärder samt samverkan och koordinering inom totalförsvaret.

Beredningen ska inom kort inleda sitt arbete. Oscarsson hoppas att beredningen snabbt kan ta fram en delrapport om det civila försvaret, såväl när det gäller behoven för kommunernas räddningstjänst, landstingets traumasjukvård som behovet av en starkare IT-säkerhet och skydd mot cyberattacker inom stat och kommun.

Forrige artikel Konservativa Tajani ny ledare i parlamentet Konservativa Tajani ny ledare i parlamentet Næste artikel Fler får fotboja vid kontaktförbud