Inomhusmiljön måste bli bättre, Sveriges kommuner

Vintern kan kännas mörk och kall, och lockar inte alltid till uteaktiviteter. Vi tillbringar mycket tid inomhus. Men även under resten av året är vi inne mer än vad vi kanske reflekterar över. Forskning visar att vi svenskar tillbringar närmare 90 procent av vår tid inomhus. För Sveriges lärare och barn utgörs en stor del av den tiden i skolan, i en inomhusmiljö som ofta är undermålig. Det finns tekniska lösningar som skulle minska problemen, men de används i alltför låg utsträckning.

Inomhusmiljön i skolan är fundamental 

En bra inomhusmiljö i våra skolor är fundamental för att lärare och elever ska kunna prestera och må bra. Forskning visar att ljus, temperatur och luftkvalitet i klassrummen kan påverka elevers inlärningsprocess med upp till 16 procent. En liten siffra kanske men som får stor betydelse för fler än 1 000 000 elever som dagligen gör sitt bästa för att lära för livet.

En ny undersökning, som Sveriges Lärare har genomfört bland sina medlemmar, visar att hälften av lärarna upplever att inomhusklimatet är dåligt eller mycket dåligt. Särskilt stort är problemet bland högstadielärarna där 6 av 10 tycker att inomhusklimatet är undermåligt.

Huvudvärk, trötthet, försämrad koncentration och nattsömn är vanliga symptom till följd av dålig luftkvalitet och belysning. En ohälsosam inomhusmiljö ökar dessutom risken för allergier, luftvägsproblem, hjärt- och kärlsjukdomar samt spridning av virus och bakterier.

Dubbelt så hög sjukfrånvaro 

Undersökningar visar att lärare har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som andra jämförbara yrkesgrupper. Orsakerna är flera, men brister i den fysiska arbetsmiljön är inte oväsentliga. Krav på bättre luftkvalitet och belysning är inte en fråga om bekvämlighet utan om grundläggande krav på lärares och elevers arbetsmiljö – skolan är Sveriges största arbetsplats.

Sveriges skolor är ålagda att genomföra regelbundna kontroller av inomhusmiljön. En undersökning visar att endast 4 av 10 kommuner genomför kontrollerna inom den lagstadgade perioden. Trots att kontrollerna påvisar brister lämnas de många gånger utan åtgärder, även om många problem skulle kunna åtgärdas med tämligen små medel.

Även belysningen spelar roll, exempelvis kan en varierad ljusintensitet stödja olika syften i undervisningssituationen.

Professorerna Pawel Wargocki och David P. Wyon, vid Danmarks Tekniska Universitet, har i sin forskning visat att sensorer, som kontinuerligt mäter partikelhalter och CO2-nivåer i inomhusluften och möjliggör snabb reglering av ventilationen, har en betydande positiv påverkan på arbete och lärande. Även belysningen spelar roll, exempelvis kan en varierad ljusintensitet stödja olika syften i undervisningssituationen.

Vad behöver göras?

• Ansvaret för uppföljning av skolornas arbete med sitt inomhusklimat måste skärpas, med tydligare sanktionsmöjligheter när ventilationskontrollerna inte genomförs i utsatt tid eller när de påvisar brister som inte åtgärdas. Skolhuvudmän som inte efterlever reglerna bör beläggas med vite.
• En sensor är allt som behövs för att genomföra högkvalitativa mätningar av inomhusmiljön i ett klassrum. Sådana sensorer borde vara en självklarhet.
• Regeringen bör avsätta särskilda medel för förbättringar av arbetsförhållandena i skolor och förskolor samt utse ett tydligt ansvar för skollokalerna.

Sveriges lärare arbetar varje dag för att ge våra barn den bästa undervisningen de kan. De behöver ha rätt förutsättningar för att kunna göra sitt jobb. Och våra barn har rätt till en skolmiljö där de kan koncentrera sig och vara friska. God luftkvalitet och bra belysning borde vara självklarheter i varje lärandemiljö. Så är det inte idag och det måste förändras.