Krönika av 
Katarina Areskoug Mascarenhas

Ett hoppigare och mer oförutsägbart Europaparlament väntar

Bitarna i det politiska pusslet inför EU-valet börjar falla på plats – men hur passar de ihop? De europeiska partiernas partiprogram förtjänar att studeras noga, skriver Katarina Areskoug Mascarenhas, grundare av ImpactEurope och tidigare chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

EPP väntas fortsatt bli störst, liksom det socialdemokratiska partiet i parlamentet tros bli tvåa. Men många stolar i parlamentet tros skifta platser mellan de övriga europeiska partierna. 
EPP väntas fortsatt bli störst, liksom det socialdemokratiska partiet i parlamentet tros bli tvåa. Men många stolar i parlamentet tros skifta platser mellan de övriga europeiska partierna. Foto: Laurie DIEFFEMBACQ/European Union 2020
Katarina Areskoug Mascarenhas
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Elva veckor återstår innan invånarna i EU:s medlemsländer vandrar till valurnorna – i Sverige söndagen den 9 juni. Spänningen stiger och spekulationerna är i full gång, om än med sedvanlig behärskning i vårt land.

Minskande valdeltagande i flera val

Först och främst blir valdeltagandet mycket intressant och härom går åsikterna isär. En del experter menar att en upprepning av rekordresultatet – med europeiska blygsamma mått mätt – på 50,7 procent i valet 2019 är rimligt att förvänta sig även i år.

Jag tror att vi kommer att få se ett mer oförutsägbart Europaparlament med majoriteter som hoppar från fråga till fråga.

Krig, pandemi och svag ekonomisk utveckling borde öka väljarnas intresse för samarbete över gränserna. Men detta är inte alls säkert, säger andra. Valdeltagandet i flera färska val har minskat, till exempel i Polen och Slovakien, och många tycker dessutom fortsatt att EU-samarbetet inte alls spelar så stor roll. Vem som har rätt vet vi när syrenerna står i full blom.

Den andra fråga som infinner sig rör förstås valprognoserna. Vilka partier kommer vi EU-medborgare att rösta på och vad står de för? De europeiska partigrupperna samlar en brokig skara av nationella partier, vilket resulterar i partiprogram som partierna inte alltid vill ställa i strålkastarbelysning.

Ett mer oförutsägbart parlament väntar

Väldigt oväntade saker måste inträffa om inte EPP, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, fortsatt ska bli den största partigruppen i Europaparlamentet. PES, den socialdemokratiska gruppen, väntas också – precis som 2019 – bli det andra största partiet med bara ett litet tapp i mandat.

Men sedan händer det saker. Det liberala blocket, Renew, med svenska Centerpartiet och Liberalerna, tappar stort, liksom de gröna, medan högerflanken ECR (där Sverigedemokraterna ingår) och ID växlar upp.

Vad innebär detta? Jo, jag tror att vi kommer att få se ett mer oförutsägbart Europaparlament med majoriteter som hoppar från fråga till fråga. Mittenpartierna EPP och PES kommer fortsatt att utgöra ryggraden, men med uppgörelser ibland till vänster och ibland till höger.  

Konkurrenskraft i fokus

Och så till det allra viktigaste: Vad står det i partiprogrammen som nu läggs på borden ett efter ett? EPP och PES var först ut och presenterade sina program i början av mars. Renew och ECR kom med sina prioriteringar i den gångna veckan. Fler kommer.

Med kriget som granne är en gemensam nämnare i det som hittills presenterats stödet till Ukraina och utvecklandet av EU:s försvarspolitik, även om betoningen av det senare varierar mellan partierna.

I den ekonomiska politiken finns också likheter. Här är både EPP och PES eniga om att en del av lösningen på Europas konkurrenskraftsproblem är en ”Made in Europe”-strategi, det vill säga mer europeisk industripolitik för att försöka komma ikapp USA och Kina. EPP och Renew förordar dessutom en särskild konkurrenskraftsstrategi och mindre regelbörda, medan PES har som första prioritering att säkra jobb för alla och EU:s sociala pelare.

Olikheter i den gröna politiken

EPP, PES och Renew stödjer fortsatt EU:s Green Deal, men fokus är nu på implementering snarare än nya initiativ. PES och Renew trycker mer på förnybar energi, medan EPP trycker på teknikneutralitet/fossilfritt.

Även lite olika tonvikt ges mellan partierna vad gäller skydd och kontroll respektive teknikens möjligheter vad gäller AI. Bondeprotesterna avspeglas i samtliga partiprogram, som ger stöd åt lantbruket och landsbygdens möjligheter att utvecklas.  

Värderingsfokus hos de konservativa

ECR:s partiprogram skiljer sig från övriga program med sitt fokus på värderingar i stället för på politikområden. Här betonas till exempel Europa som ett historiskt och kulturellt koncept, ländernas mångfald, europeiskt samarbete parallellt med nationell suveränitet.

Partiprogrammen förtjänar att noga studeras. För även om samhällsdebatten i Sverige är mer upptagen av de amerikanska presidentkandidaterna, så är EU-valet det som påverkar oss i vardagen – våra jobb, vår natur, vår hälsa och våra demokratiska rättigheter.

Missa inte chansen att rösta på det parti som du tycker gör de rätta prioriteringarna – så att vi får ett demokratiskt väl förankrat Europaparlament och ny EU-kommission.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00