Detta är viktigast i nya djurskyddslagen

LAGSTIFTNING. Få nya lagstiftningar har tagit så lång tid att få på plats som en ny djurskyddslag, men snart ska det vara dags. Altinget har frågat lantbruket, djurskyddsorganisationer och veterinärerna vad regeringen måste tänka på att få med.

Det är drygt åtta år sedan den förra regeringen, med landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C), startade en översyn av djurskyddslagen. Utredaren Eva Erikssons förslag har legat klart i snart sex år – men någon proposition har inte vare sig den förra eller den nuvarande regeringen lyckats lämna över till riksdagen.

Men i januari 2018 kan det alltså vara dags, då ska en proposition med en ny djurskyddslag lämnas över till riksdagen. Så lyder löftet från regeringen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Altinget har frågat lantbruket, djurskyddsorganisationer och veterinärerna varför en ny djurskyddslag egentligen behövs – och vad som är viktigt för regeringen att få med i propositionen:

Lotta Berg
legitimerad veterinär, professor i husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Veterinärförbunds representant i utredningen inför en ny djurskyddslag

Varför behövs en ny djurskyddslag?
– Den nuvarande djurskyddslagen är i många delar bra, men den antogs 1988 och det har hänt en hel del sedan dess. Under de snart 30 år som gått har forskningen lärt oss mer om olika djurslags förutsättningar och behov, och dessutom har både teknik och tillämpning förändrats. Lagen behöver helt enkelt moderniseras och anpassas till de djurskyddsproblem vi ser i dag.
– Det finns också vissa delar av lagstiftningen som visat sig vara otillräckliga, och där det verkligen skulle behövas ett omtag.

Vilka frågor är viktigast i en ny djurskyddslag?
– Veterinärförbundet anser att den utredning inför en ny djurskyddslag som presenterades för ett antal år sedan är en väl genomarbetad kompromissprodukt som bygger på ett vetenskapligt grundmaterial och som höjer djurskyddsambitionen på ett rimligt sätt inom vissa områden. Utredningens förslag bör därför genomföras, och det är viktigt att lagens förebyggande syfte betonas.
– Bland annat anser Veterinärförbundet att det vore lämpligt med någon form av krav på grundläggande kunskaper för djurägare och ett tydligare djurägaransvar, bland annat kring att tamdjur inte får överges och även kring kravet på tillsyn minst en gång per dag. Vi ser också gärna en skärpning av regelverket kring avel som medför lidande, en fråga där debatten har varit intensiv de senaste åren inte minst vad gäller vissa trubbnosiga hundraser där problem med andning och ögon är vanligt förekommande.
– Därtill anser förbundet att straffskalan för brott mot djurskyddslagen bör skärpas, för att ge lagen en högre status.

 

Camilla Björkbom
förbundsordförande, Djurens rätt

Varför behövs en ny djurskyddslag?
– Sverige har en självbild av att vara ett land med väldigt starkt djurskydd och regeringen säger sig sätta djurskyddsfrågor högt men i verkligheten har vi halkat efter, det är dags att prioritera djuren. Den nuvarande lagen är i stort behov av en revidering bland annat för att leva upp till modern forskning om djur och djurs behov.
– Många andra länder i Europa har striktare djurskyddslagstiftning än vad Sverige har i dagsläget. Som exempel kan nämnas att det är förbjudet  att ha hönor i bur i Österrike, att pälsdjursfarmning förbjudits i ett stort antal europeiska länder. Vilda djur på cirkus har också förbjudit i flera länder. Europeiska veterinärfederationen har gått ut med en stark uppmaning till medlemsstater om att vilda djur inte bör tillåtas på cirkus. Vi vet att djurskydd är viktigt för medborgarna. Därför har politiken en viktig uppgift i att säkerställa ett gott djurskydd. Det får aldrig bli bara ett ansvar för konsumenten.

Vilka frågor är viktigast i en ny djurskyddslag?
– Till att börja med så är det är viktigt att en ny djurskyddslag slår fast att djur har ett egenvärde och att deras intressen ska tas tillvara, samt att djurs rätt till naturligt beteende säkerställs. Jag hoppas att vi får en tydligare skrivning om djurs naturliga beteenden. Det är otroligt viktigt att djur får utlopp för sina naturliga beteenden och att rätten till dem uttrycks tydligare i lagen. Sen så behöver vilda djur på cirkus förbjudas. Att föda upp djur i bur för päls så som görs på dagens minkfarmer bör också förbjudas. Ska det få fortsätta bör minimikravet vara att minkarna ska hållas i inhägnader med tillgång till simvatten. Hemlösa katter utsätts för stort lidande och id-märkning och registrering av katter måste bli obligatoriskt.

Erika Brendov
expert på djurskydd och djurtillsyn, LRF

Varför behövs en ny djurskyddslag?
– Svensk djuromsorg är mycket god och LRF anser att det är viktigt att den bibehålls. Det finns ett klart behov av att få kraven på djuromsorg och konkurrenskraft att gå bättre hand i hand än i dag. Det är därför nödvändigt att modernisera, förenkla och förändra djurskyddslagen så att den blir mer flexibel och målinriktad. Målen kan uppfyllas på olika sätt beroende på gårdens förutsättningar. Det skapar flexibilitet och vilja att ständigt förbättra djurskyddet på det egna företaget och är bra för både företagandet och djurskyddet. Med en målstyrd lag behöver även kontrollerna anpassas mot mer revisionslika kontroller, så kallade systemkontroller där man ser på hur djuren har det och fokuserar på gårdens egenkontroll, rutiner och utvecklings- och åtgärdsplaner. Genom systemkontroller diskuteras och fokuseras åtgärder och förbättringar, något som bidrar till både gott djurskydd och konkurrenskraft.

Vilka frågor är viktigast i en ny djurskyddslag?
– De frågor som är viktigast är att ändra lagens struktur till målstyrda regler och införande av systemkontroller liksom förenklingar. Det är också mycket angeläget att lagstiftningen rörande djurförbud justeras för att åstadkomma rättssäkerhet.

Ulf Uddman
VD, Svenska kennelklubben

Varför behövs en ny djurskyddslag?
– SKK är inte övertygad om att det behövs en ny djurskyddslag, däremot har vi haft en hel synpunkter på hur lagen blivit uttolkad i föreskrifter och tillämpning. Det senare går att ordna till med justeringar i befintliga föreskrifter, detta arbete pågår just nu på Jordbruksverket, samt om samordningen mellan våra 21 självständiga länsstyrelser kunde förbättras.
– Utredningen och dess förslag är nu 6-7 år gamla och SKK anser att utredningens och dess slutsatser nog har passerat bäst före datum och det behövs en mera djupare avstämning av förslagen i förhållande till bland EU:s aktuella nya lagstiftningar på området

Vilka frågor är viktigast i en ny djurskyddslag?
– SKK såg en klar risk med förslaget till ny djurskyddslag att riksdagen i större utsträckning skulle skjuta ifrån sig ansvaret och uttolkningen av lagen till ansvarig myndighet och i praktiken oftast enskilda tjänstemän.
– SKK menar inte att de brister som vi ser i djurskyddet i dag skulle lösas med ny lagstiftning, utan det är betydligt mera ett arbete med attityder och kunskaper hos djurägare i gemen.

Åsa Hagelstedt
generalsekreterare, Djurskyddet Sverige

Varför behövs en ny djurskyddslag?
– Den nuvarande djurskyddslagen är nu mer än 30 år gammal. När den kom var den världsbäst men nu har andra länder kommit i kapp och i vissa fall även förbi. Om vi ska kunna fortsätta stoltsera över världens bästa djurskydd måste lagen uppdateras.

Vilka frågor är viktigast i en ny djurskyddslag?
– Det som framför allt saknas i nuvarande lag är skydd för hemlösa katter, förbud mot vilda djur på cirkus och förbud mot uppbundna djur. Det som framför allt behöver förtydligas/förstärkas är portalparagrafen om djurs rätt till naturligt beteende och reglerna kring avel för att få stopp på extremaveln för både sällskapsdjur och lantbruksdjur.
– Det vi inte vill se är att lagen försvagas och att ett ännu större ansvar lämnas över till Jordbruksverket. Tyvärr visar dom gång på gång att djurskydd inte är prioriterat. 

Forrige artikel Dieselgates vågor fortsätter slå in Dieselgates vågor fortsätter slå in Næste artikel Tysk bricka i det svenska regeringsspelet Tysk bricka i det svenska regeringsspelet
  • Rapportera

    Åke Skogevall · Pesionist

    Är det verkligen lagen som ska ändras?

    Är det verkligen lagen som ska ändras?
    De problem som dominerat djurskyddsverksamheten minst ett decennium är snarare att tolkning och tillämpning inriktats på förenkade kontrollpunkter genom checklistor baserade på "förebyggande bedömningar" av inspektörer som ofta saknar praktisk erfarenhet av djurhållning.
    Djurskyddsinspektörens uppgift har omvandlats från att hjälpa med kompetensstöd i djurhållning till att enbart hitta fel och vidtaga åtgärder mot djurhållarna. Det är ett systemfel när myndigheten saknar mätetal på djurs välbefinnande eller lidande utan enbart mäter "bra djurskyddsverksamhet" genom antal åtgärder mot djurhållare! (Dvs antal kontroller, antal förelägganden, antal djurförbud, antal djuromhändertaganden och antal åtalsanmälningar). Ingen uppföljning görs av antal förbättringar, antal hjälpinsatser och deras resultat.
    Ett annat systemfel är att djurhållarnas rättssäkerhet har blivit lidande för småskaliga djurhållare utan juridiska muskler. När riktighet i myndighetens åtgärdsbeslut ifrågasätts går överklagande till Förvaltningsrätten. Där är bevisbördan omvänd, den bestraffade djurhållaren måste bevisa att varje inspektörsbedömning är felaktig. Även om inspektörernas bedömingar kan bevisas helt felktiga, så är det sällsynt att man kompenseras för den redan utfärdade bestraffningen (ej utdömd, bara en administrativ åtgärd ofta med ekonomisk och social ruin).
    Flexibel och förebyggande lagstiftning med minskade krav på bevisning diskuteras för terrorbrott. Studera tillämpningen av djurskyddslagen och analysera om det är sådana lagar vi vill ha i djurskyddet - där misstag av karriärsugna eller inkompetenta tjänstemän svårligen låter sig korrigeras!

  • Rapportera

    Michael Kierkegaard · pensionär

    Konungariket Sverige en skurkstat!

    Min tes är att en stat som tillåter att dess myndigheter "svänger till" en myndighetsutövning mot sina medborgare bortom grundläggande rättsakter, EKMR i första hand, må kallas en skurkstat.

    Djurskyddsverksamheten har med benäget bistånd av en avdelning inom Jordbruksverket skapat en praxis som innebär att landets länsstyrelser, Lst, genom förvaltningsbeslut inom Lst kan döma djurägare skyldiga till brott mot djurskyddslagen med bihang.

    Djurskyddslagen, DL, med bihang är ett mycket omfattande regelverk som dessutom innehåller generella bestämmelser av typen "djur skall behandlas väl". Detta öppnar för en lagtolkning utan gränser.

    När djurägaren är dömd skyldig av Lst är hon/han enl DL hänvisad till att överklaga Lst´s beslut i förvaltningsdomstolarna.
    Dvs djurägaren skall försöka bevisa sin oskuld i en domstol som granskar beslutet enl förvaltningslagen.

    I en rättsstat är det myndigheten som skall bevisa skuld.

    De tvångsåtgärder som djurskyddet beslutar kan driva djurägare från hus och hem! Det finns ingen övre gräns för konsekvenserna av beslutade tvångsåtgärder.

    Det som förbryllar mig mest är att vare sig Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen vill pröva lagligheten i nuvarande praxis inom djurskyddsverksamheten. JO, som har riksdagens uppdrag att granska våra myndigheter, har uttalat sig i saken. (beslut dnr 6281-12) . Myndigheten som JO riktade sin kritik mot, Länsstyrelsen i Stockholms Län, har helt ignorerat beslutets principiella del.

    Vi har halkat långt på det sluttande planet mot staten som stöttar sig mot en myndighetsapparat som till varje pris skyddar sina kolleger.
    Allt medan politiken prålar sig framför Potemkinkulisser om att Sverige är rättvisans och fridens hemvist på jorden.