Carlson om E22-kaoset: ”Trafikverket bad inte om hjälp”

Regeringsföreträdare har upprepade gånger uttalat att myndighetshanteringen av trafikkaoset vid E22 är ett misslyckande. Men hur stort ansvar hade regeringen för den uppkomna situationen?

Det var en av de frågor som Andreas Carlson (KD) pressades på av Socialdemokraternas Per-Arne Håkansson, när konstitutionsutskottet frågade ut infrastrukturministern. Ministern svarade dock att regeringen, via landsbygds- och infrastrukturdepartementet, höll sig redo för att vidta åtgärder, om så begärdes.

Inte vid något tillfälle efterfrågade Trafikverket att regeringen skulle ge något direktiv eller mandat

Andreas Carlson
Infrastrukturminister (KD)

– Men inte vid något tillfälle efterfrågade Trafikverket att regeringen skulle ge något direktiv eller mandat som var nödvändigt för att fullgöra den uppgift som ligger på Trafikverket, som är den myndigheten som har det ansvaret, svarade Andreas Carlson.

Han pekade på att hans roll som minister är att hantera myndighetsfrågor genom att styra, genom en löpande dialog, vare sig i särskilda uppdrag eller i krishantering.

– Under hanteringen av händelsen på väg E22 var naturligtvis jag och min organisation lyhörda för om Trafikverket såg behov av agerande från regeringen. Men inte vid någon av kontakterna efterfrågade Trafikverket att regeringen skulle agera på något annat sätt, säger han.

Jessica Wetterling (V) pressade ministern vidare på frågan om det, även om inte Trafikverket efterfrågade det, kom någon förfrågan från andra myndigheter utanför landsbygds- och infrastrukturdepartementet om att regeringen behövde agera.

Svaret var dock tydligt från Carlson.

– Nej.

Det var Socialdemokraterna som begärde att infrastrukturminister Andreas Carlson skulle granskas av konstitutionsutskottet utifrån hur regeringens agerat i arbetet med att hantera trafikkaoset vid E22:an i vintras.

Carlson hänvisade i sitt svar till de utvärderingar som gjorts både myndighetsgemensamt och internt, som pekade på var brister i dag finns.

– Utifrån de utvärderingarna finns det mycket som behöver förbättras i hanteringen av den här typen av situationer, inte minst kopplat till lägesbilder och samverkan mellan myndigheter. Där är det något jag förväntar mig att myndigheter förstås vidtar åtgärder inom sitt mandat, och regeringen är beredda att fatta beslut, om det skulle leda till bättre samverkan mellan myndigheter.

När informerades regeringen?

Frågan om hur krishanteringsarbetet skett internt på Regeringskansliet berördes även under utfrågningen. Per-Arne Håkansson ville bland annat ha detaljerad information om hur kommunikationen mellan berörda myndigheter och Regeringskansliet gick till, då regeringen också har ett ansvar att leda vid en krissituation.

I detta sammanhang kan jag säga är det lite förvånande att Trafikverket inte hörde av sig till departementet

Andreas Carlson
Infrastrukturminister (KD)

– Departementet informerades genom att tjänsteman i beredskap tog en kontakt den fjärde. Och detta var information som sedan gavs vidare till mig och övriga delar av Regeringskansliet, svarade Andreas Carlson.

I ett senare replikskifte återkommer han till tidpunkten, och informationsgången, eftersom själva trafiksituationen bröt ut redan den tredje januari.

– I detta sammanhang kan jag säga är det lite förvånande att Trafikverket inte hörde av sig till departementet den dagen. I stället var det som jag nämnde departementets tjänsteman i beredskap som efter att ha tagit del av medierapportering om situationen hörde av sig till Trafikverkets tjänsteman i beredskap.

Ministern menade dock att regeringen informerats kvällen innan av SOS Alarm.

– De förmedlade att berörda myndigheter hanterade situationen, och beskrev inte situationen som särskilt allvarlig.

Vad kunde regeringen ha gjort?

Den egna partikollegan till Andreas Carlson, Gudrun Brunegård, stack en liten nål i sidan på KU-anmälan, genom att fråga hur infrastrukturministern skulle agera utan att det hade blivit fråga för ministerstyre.

Hon frågade även vad för mandat som regeringen har att agera i liknande krissituationer.

– För det första behöver ett sådant agerande, om regeringen exempelvis ska fatta ett sådant beslut, bygga på ett korrekt underlag och lägesbild. Ett av problemen var att det saknades en korrekt lägesbild. Men sedan är det regeringen som har rätt att fatta ett sådant beslut, inte ett enskilt statsråd, svarade infrastrukturministern.

När blir det regeringens ansvar?

KU-utskottets ordförande Ida Karkiainen (S) avslutade utfrågningen med att pressa ministern på frågan om regeringen inte bör agera mer framåtlutat i framtiden. Men ministern menar att ansvarsprincipen i en krissituation, att de som har ansvar i vardagen också har det i kris, gör att regeringen först bör avvakta.

– Som jag ser det innebär ansvarsprincipen att om den myndigheten som hanterar en händelse ser behov av att regeringen agerar, ligger det på myndigheten att ta initiativ och kontakta företrädare för regeringen.

Trafikverket gjorde som sagt inte det, fortsatte infrastrukturministern.

– Men det är såklart viktigt med information, och det var också därför som min organisation och den tjänstemannen i beredskap som står redo dygnet runt tog kontakt med Trafikverket.