Samhället förlorar varje år 5,2 miljarder kronor på grund av uteblivna insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det visar en rapport som Riksförbundet FUB har låtit företaget Payoff ta fram. Om personer med en intellektuell funktionsnedsättning får de insatser som de behöver får både de och deras anhöriga ett bättre och rikare liv. Att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva som alla andra är ett mål som finns hos samtliga de politiska partierna.

30 år sedan LSS antogs

I år uppmärksammar Riksförbundet FUB att det är 30 år sedan LSS trädde i kraft. En enig riksdag stod bakom beslutet. Lagförslaget lades fram under en tid då Sverige befann sig i en mycket djup lågkonjunktur. Detta är viktigt att påminna dagens politiker och beslutsfattare om, då alltför många personer i dag får avslag eller neddragna insatser när de ansöker om insatser som tidigare sågs som självklara.

I dag fungerar LSS tyvärr inte som tanken var då den antogs av riksdagen 1994. Antalet beviljade LSS-insatser per person har enligt Socialstyrelsen minskat stadigt mellan 2010 och 2022. Barnfamiljer som har sökt insatser har drabbats särskilt hårt, liksom personer med intellektuell funktionsnedsättning som tvingas leva i ofrivillig ensamhet. FUB har uppmärksammat detta på både nationell- och kommunalnivå, men den negativa utvecklingen inom LSS fortsätter. Ingen offentlig aktör har velat räkna på kostnaderna som den enskilde och samhället tvingas betala för alla indragna och icke-beviljade LSS-insatser. Riksförbundet FUB har därför anlitat en grupp oberoende nationalekonomer för att göra denna beräkning.

Allt fler insatser avslås

Tillgång till LSS-insatser är helt avgörande för att personer med intellektuella funktionsnedsättning och deras anhöriga ska ges förutsättningar att kunna leva som andra. Till att börja med fungerade lagen som det var tänkt, men sedan flera år tillbaka är det allt vanligare att ansökningar om LSS-insatser avslås eller att insatsen dras in vid omprövning. Konsultföretaget Payoff visar i sin rapport att det finns en samhällsekonomisk vinst på 5,2 miljarder kronor årligen, om personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga får LSS-insatser i den omfattning som de har behov av.

Vid avslag och neddragningar av stödet tvingas anhöriga mycket ofta gå ner i arbetstid. Det är framför allt mammor till barn med intellektuell funktionsnedsättning som påverkas när LSS-insatserna inte beviljas. Mödrarna ansvarar i högre grad för omvårdnaden av barnet. De går i högre grad än papporna ner i arbetstid för att klara omsorgen och koordinera kontakter med förskola, skola, habilitering och hälso- och sjukvård. Detta leder till lägre inkomst och lägre pension. Utöver dessa kännbara ekonomiska konsekvenser, påverkas även mammornas hälsa i större utsträckning av omvårdnadsansvaret och en pressad vardag. Kvinnorna blir därför oftare sjukskrivna. Med andra ord; LSS är en lag som även handlar om jämställdhet och jämlikhet.

En social investering

Det är dags att börja betrakta LSS-insatser för vad de är: en social investering som ger betydande utdelning i form av samhällsekonomiska vinster på flera miljarder per år. Det är även en möjlighet för tiotusentals personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer att leva ett liv som andra. Det är dags att politiken lever upp till de fina målen i LSS och till de egna partiprogrammen: att personer med en funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra.