Förbisedd grupp hoppas på lönelyft

I april publicerade Folkbildningsrådet på uppdrag av regeringen en rapport som bland annat visar att folkhögskollärarnas möjlighet till kompetensutveckling är sämre samt att de har en svagare löneutveckling jämfört med andra lärargrupper. Detta är något som kan drabba verksamhet och deltagare och därför behövs en satsning, enligt rapporten. Nu finns det en öppning till förbättring.

– Vi tolkar regeringens uppdrag som så att det finns ett intresse för folkhögskollärarnas situation, säger biträdande generalsekreterare Anna-Carin Bylund, till Altinget. 

Ökad arbetsbörda ställer krav
Kartläggningen visar på en ökad arbetsbörda för yrkesgruppen under de senaste åren. Något som delvis kan kopplas till den förändring som skett i deltagargruppen. Deltagare med någon form av funktionsnedsättning, främst neuropsykiatrisk diagnos och utrikes födda med språkliga svårigheter i svenska har ökat. Dessa grupper har ett särskilt behov av stöd som ställer krav på de befintliga folkhögskollärarna men kräver också fler anställda lärare.

– Om vi får besked om ett lärarlönelyft för folkhögskolan skulle möjliggöras kommer vi sätta igång med ett arbete där vi konkretiserar upplägg och struktur. Alla folkhögskolor har inte samma behov, olika lösningar passar för olika skolor.  

Läs hela artikeln på Altinget Utbildningspolitik (kräver inloggning, skaffa ett gratis, ej bindande, provabonnemang här).