Vårdmomsen skadar svensk sjukvård

Nya siffror visar att över 640 000 patienter väntar på vård och att 226 000 av dessa har väntat längre än lagstadgad vårdgaranti. Behovet av vårdpersonal är därför stort på grund av den uppskjutna vården. Därför är det anmärkningsvärt att den så kallade vårdmomsen som infördes 2019 fortfarande är kvar. Vårdmomsen slår nämligen mot just möjligheterna att rekrytera medarbetare i privat vård, vilket har varit särskilt allvarligt i pandemin. Utan tillräckligt med vårdpersonal drabbas i förlängningen patienterna.

Företag påverkas negativt

Vård och omsorg ska enligt lag vara fri från moms. Men privata vårdgivare betalar 25 procent moms när de hyr in vårdpersonal, anlitar legitimerad vårdpersonal som konsulter i verksamheten och i många fall också när vårdgivare samverkar med underentreprenörer. Den momskostnaden kan de privata vårdgivarna, till skillnad från andra företag, inte dra av utan den stannar som kostnad i verksamheten.

Under 2020 genomförde Vårdföretagarna en medlemsundersökning där 268 vård- och omsorgsföretag svarade på effekterna av vårdmomsen. Sex av tio företag uppgav att de har påverkats negativt. Den drabbar både stora och små vårdgivare i hela landet, i synnerhet de på landsbygden där bristen på vårdpersonal redan är stor. Några av de allvarliga effekterna är försämrad tillgänglighet, längre väntetider och försämringar av arbetsmiljön för den fast anställda personalen.

Krångligt kompensationssystem

Sedan 2020 finns det en tillfällig lösning där regionerna genom en schablonersättning kompenserar de privata vårdgivarna för ökade bemanningskostnader. Vårdmomsutredningen har föreslagit att systemet med schablonersättning bör fortgå men med lite olika nivåer. Men detta momskompensationssystem mellan staten och regionerna är redan i dag krångligt och godtyckligt i förhållande till privata vårdgivare. Schablonersättningen täcker inte de faktiska kostnaderna och regionerna hanterar det olika. En del ger hela schablonersättningen till de privata vårdgivarna, andra behåller delar av ersättningen. Utredningens förslag är därför bara ett sätt att lappa och laga i ett trasigt system.

Vårdmomsen försvårar för privata vårdgivare att rekrytera personal.

Vårdföretagarna föreslår i stället en lagändring som innebär att 3 kap. 5 § första stycket andra strecksatsen mervärdesskattelagen kompletteras på följande sätt.

”[…] om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården, oberoende av i vilket försäljningsled åtgärderna vidtas”.

Privata vårdgivare vill bidra

Syftet med förslaget är att all sjukvård som utförs av legitimerad sjukvårdspersonal ska undantas från moms oavsett i vilket led i vårdkedjan sjukvården tillhandahålls. Hittills har Vårdföretagarna inte fått något gehör för detta förslag.

Att kapa de långa vårdköerna bör vara den viktigaste sjukvårdspolitiska uppgiften för regeringen. Privata vårdgivare vill och kan bidra i det arbetet. Men då måste också hinder för kompetensförsörjning i vården undanröjas. Vårdmomsen försvårar för privata vårdgivare att rekrytera personal. I förlängningen drabbar det både befintlig personal och patienter. Det behövs därför en riktig lösning på detta problem. Schablonersättningen räcker inte, en lagändring behövs. Vårdmomsen bör avskaffas snarast för vårdens, personalens och patienternas skull.