Debatt

Unizon: Tiden när det talades tyst om hedersrelaterat våld och förtryck är förbi

DEBATT. Hedersbrottsutredningen tjänar ett viktigt syfte för att upprätthålla en stark rättsstat. Utöver de straffrättsliga åtgärderna anser vi bland annat att det krävs en obligatorisk kunskapshöjning för all personal inom kommun, region och rättsväsende med särskilt fokus på skolpersonal. Det skriver företrädare för Unizon.

En manifestation den 20 januari 2007 på Sergels torg i Stockholm till minne av Fadime, Pela och Abbas som alla föll offer för hedersrelaterat våld.
En manifestation den 20 januari 2007 på Sergels torg i Stockholm till minne av Fadime, Pela och Abbas som alla föll offer för hedersrelaterat våld.Foto: Bertil Ericson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Olga Persson
Förbundsordförande, Unizon
Rebecka Andersson
Generalsekreterare, Unizon


Under hösten har polisen riktat fokus på kriminella klaner, släktnätverk som sätter egna lagar och regler i det parallella samhälle de anser att de skapat och som de också anser sig styra över. Det ena politiska förslaget har försökt trumfa det andra i krafttag mot brottslingarna.

Samtidigt finns det andra parallellsamhällen där vi inte hör polisen larma på samma kraftfulla sätt. Människor som lever med hedersnormer som rättesnöre, i stället för rådande lagstiftning i Sverige.

Katastrofala siffror

2019 tog Länsstyrelsen Östergötland fram en rapport om bortförda personer i en hederskontext som visade att 199 personer, varav 86 procent barn, misstänks ha förts ut ur Sverige under föregående år. Och mörkertalet är givetvis stort. I rapporten framkommer att endast 29 procent av kommunerna har rutiner för socialtjänstens verksamhet för att samverka med skolan för att förebygga bortföranden av dessa barn.

Ökad kunskap behövs för hälso- sjukvården som i sitt arbete möter flickor och kvinnor för att motverka och behandla både det fysiska och psykiska skadorna av könsstympning

Olga Persson och Rebecka Andersson
Unizon

Endast 21 procent av kommunerna i socialtjänstenkäten uppger att de har rutiner för att hantera ärenden kring bortförda barn och vuxna och endast 23 procent har rutiner för att hantera ärenden rörande barn som man vet eller misstänker lever i påtvingade äktenskap eller så kallade äktenskapsliknande förhållanden.

En granskning från 2019 gjord av Dagens Nyheter, där 126 av 290 kommuner deltog, visar att minst 146 elever som saknades i skolan under höstterminen 2019 kan ha förts utomlands mot sin vilja. I 23 av fallen misstänks hedersrelaterade brott, könsstympning eller tvångsäktenskap. Det är katastrofala siffror.

Nya regler

Regeringen har agerat. Hösten 2018 tillsattes en utredning för att se över straffansvaret för hedersrelaterat våld och förtryck. Redan den 1 juli i år trädde nya regler i kraft för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat räcker det med att motivet för ett brott har varit heder, för att straffskärpning ska kunna ske, oaktat vilket brott som begåtts.

Barnäktenskapsbrott har införts, som gör det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en relation som är äktenskapsliknande. Lagförändringarna innebär bland annat att socialnämnder kan utfärda utreseförbud om det finns misstankar om att ett barn ska föras ut ur landet för att giftas bort eller könsstympas och den som för ut ett barn i dessa syften riskerar fängelse.

Krävs ytterligare åtgärder

Detta är nödvändiga lagskärpningar och Unizon har länge drivit på för att införa hedersmotiv som försvårande omständighet och något som därmed ger straffskärpning. I likhet med grov kvinnofridskränkning så behöver motivet till brotten och den systematik av våld och förtryck mot kvinnor och barn som hedersrelaterat våld och förtryck innebär synliggöras i lagstiftningen. Utöver de straffrättsliga åtgärderna som införts och som Unizon stödjer, anser vi att:

  • Samhällsorienteringen för nyanlända måste utgå från kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa, med fokus på rätten att slippa mäns och killars våld i alla dess former. Detta gäller båda kommunernas samhällsorientering och myndigheters informationssatsningar. Vi vill se ett särskilt fokus på föräldrar för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

  • Ny lagstiftning ska kräva en obligatorisk kunskapshöjning för all personal inom kommun, region och rättsväsende med särskilt fokus på skolpersonal.

  • Kommunernas föräldraskapsstöd ska ta upp mäns våld mot kvinnor och barn med särskild information om könsstympning som är ett brott mot kvinnor och flickors mänskliga rättigheter.

  • Ökad kunskap behövs för hälso- sjukvården som i sitt arbete möter flickor och kvinnor för att motverka och behandla både det fysiska och psykiska skadorna av könsstympning.

"Lika mycket värda"

Det fanns en tid när det talades tyst om hedersrelaterat våld och förtryck. Den tiden är för evigt förbi.

De senaste åren har politiker inte bara reagerat genom att prata om detta förtryck, de har också agerat kraftfullt. Hedersbrottsutredningen tjänar ett viktigt syfte för att upprätthålla en stark rättsstat där de flickor och kvinnor som lever under hedersrelaterat förtryck och våld äntligen ska få det skydd och stöd de har rätt till. Rättigheter som är självklara.

Sverige får inte och ska inte ha olika måttstockar för flickor och kvinnor beroende på deras familjebakgrund. Lagstiftningen är ett första steg på vägen mot ett samhälle där alla kvinnor och barn är lika mycket värda.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00