"Tillsätt en nationell chef för utvecklingen av vården"

Av: Jonas Sareld
ansvarig för samhällskontakter, Medhelp

Sverige behöver säkerställa att framtidens sjukvårdstjänster och system är ändamålsenliga, att skattepengar används på ett ansvarsfullt sätt, att digitaliseringen inte bromsas in och att samordningen mellan landets olika landsting fungerar så bra som möjligt. Sverige behöver därför en central chef för utvecklingen av framtidens vård, en CMO (chief medical officer). Förebilden för en sådan tjänst går att finna i regeringens utnämnande av Åsa Zetterberg till Sveriges första digitaliseringschef, CDO (chief digital officer).

Långsiktig kvalitet och tillgänglighet

Den centrala uppgiften för en CMO bör vara att bidra till att långsiktigt maximera vårdens kvalitet och tillgänglighet. Hälso- och sjukvården har en begränsad budget. Efterfrågan på vård kommer alltid vara större än vad som kan erbjudas och vårdens arbete måste därför prioriteras. Digitala verktyg kan både bidra med att effektivisera vården och med att förbättra vårdens möjligheter att prioritera. Med helt nya möjligheter medicinskt och tekniskt behöver också nya arbetssätt och organisationsformer tas fram.  

Får aldrig handla om outsourcing

Dagens digitalisering av vården har många fördelar, men det finns också brister och befogad kritik. Digitalisering får aldrig handla om att outsourca det som läkarna kan bäst, som att behandla och ställa diagnos. Digitaliseringen är en av flera delar av en modernisering av vården. Att utforma gemensamma modeller, verka för evidensbaserade vårdförlopp, att mer strukturerat säkerställa professionens inflytande över utvecklingen samt att bättre skapa förutsättningar för innovativa lösningar bör vara huvuduppgifter för en CMO.

Enhetlig utveckling

Att utforma gemensamma modeller, verka för evidensbaserade vårdförlopp, att mer strukturerat säkerställa professionens inflytande över utvecklingen samt att bättre skapa förutsättningar för innovativa lösningar bör vara huvuduppgifter för en CMO.

Om Sverige ska förmå att effektivisera och förbättra vården måste teknik, politik och profession gå i samma riktning. Idag är frågorna oerhört diversifierade och splittrade, vilket hindrar oss från att gå från idé till verklighet i alla ”lyckade projekt” som vi hittar på projektkyrkogården. Vårdens medarbetare i form av inte minst läkare och sjuksköterskor är de som kan och förstår vården bäst i praktiken. Därför behöver deras erfarenheter långt mer än idag tas tillvara i den digitala utvecklingen av vården, och i framväxten av framtidens sätt att organisera vården, samtidigt som vi måste bli bättre på att lära av andra länder. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna ta ledarposition i digitaliseringen av en ny vård som är bättre än den vi har idag och för att forma den bästa vården som är möjlig.

Exemplen på lyckad digitalisering är många. I framtiden hägrar mycket effektiva verktyg med till exempel artificiell intelligens som beslutsstöd för läkare. Idag växer möjligheterna med triagering; att sortera och prioritera patienter. Idag finns alltför ofta, och inte helt utan fog, en bild av att digital vård handlar om att de ”starka” patienterna får lättare tillgång till enkel vård och att det därmed finns en risk för överutnyttjande. Det är en risk som är reell, men lösningen är inte mindre digitala verktyg utan att vi använder digital teknik på ett bättre sätt. När patienters upplevda behov av vård exploderar samtidigt som det medicinska behovet är konstant högt, behöver vi utveckla våra system för triagering.  

"Alla förutsättningar i världen"

Lyckas vi har vi alla förutsättningar i världen. Som land är vi uppkopplade, teknikvänliga och har redan en betydande grundkompetens att stå på. Digitala tekniker, som till stor del redan idag finns utvecklade, har potential att i grunden förändra vårdsystemet i Sverige till det bättre. För att uppnå framtidens hälso- och sjukvård med en hållbar kostnadsutveckling behöver Sverige därför en central chef för utvecklingen av framtidens vård.