Tidigare riksdagsledamöter som gått bort under 2022

Under året som gått har flera tidigare folkvalda lämnat oss. Många med långt politiskt engagemang, såväl i riksdagen som i den lokala politiken och föreningsväsendet. 

Sveriges första EU-kommissionär Anita Gradin och tidigare statsråd Ulf Lönnqvist är två av de socialdemokratiska riksdagsledamöter som gått bort under 2022 efter många års samhällsengagemang. 
Sveriges första EU-kommissionär Anita Gradin och tidigare statsråd Ulf Lönnqvist är två av de socialdemokratiska riksdagsledamöter som gått bort under 2022 efter många års samhällsengagemang. Foto: Bonniers, Björn Larsson Ask/TT
Johan ManellMiranda OlssonAxel Hyttnäs Telin

Elvy Olsson (C) 1923–2022

Centerpartiets Elvy Olsson, född 1923 i Hammars församling, Askersunds kommun, hann med mycket under sitt nästan sekellånga liv. 

1964 valdes hon in till riksdagens första kammare som den enda kvinnliga ledamoten. Där satt hon kvar till 1970. Ett år senare valdes hon in på nytt, men den här gången till enkammarriksdagen.

Tidigare bostadsminister Elvy Olsson (C) blev som första kvinna landshövding i Örebro län. 
Tidigare bostadsminister Elvy Olsson (C) blev som första kvinna landshövding i Örebro län.  Foto: Degerfors hembygdsförening

Under femton år satt Elvy Olsson i Centerpartiets partistyrelse, 1965–1980. När Thorbjörn Fälldin bildade sin första regering, 1976–1978, utsågs hon till bostadsminister.

Efter uppdragen i den nationella politiken blev hon Örebro läns första kvinnliga landshövding, en post hon behöll i nio år. 

Annie Lööf, Anders W Jonsson och Michael Arthursson har i ett gemensamt minnesord skrivit om Olssons gärning för svensk politik.

”Elvy Olsson var en viktig förebild för jämställdhetsarbetet, både genom att personligen visa att kvinnor kan axla tungt politiskt ansvar och genom de politiska frågor hon drev. (...) Centerrörelsen hyllar minnet av Elvy Olsson. Hon gjorde stora insatser för Sverige.”

Elvy Olsson avled den 23 februari, 99 år gammal.

Börje Nilsson (S) 1930–2022

Socialdemokraten och riksdagsveteranen Börje Nilsson föddes i Kristianstad 1930 och valdes för första gången till ledamot i riksdagen 1965.

Börje Nilsson (S).
Börje Nilsson (S). Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sin stol i första kammaren lämnade han 1970. Fyra år senare valdes han in på nytt, och denna gång skulle han komma att stanna längre. Under 24 års tid, från 1974 till 1998, satt Nilsson i socialförsäkringsutskottet. De sista två åren, innan han slutligen lämnade riksdagen, var han även dess ordförande.

”Med sin bakgrund som socionom blev de sociala frågorna det som engagerade honom mest i riksdagsarbetet”, skriver riksdagsledamot Ewa Pihl Krabbe, ordförande för Socialdemokraterna i Kristianstad, i ett minnesord.

Börje var också aktiv i den lokala politiken i Kristianstad, och var ledamot i det skånska partidistriktets verkställande utskott. Han var under en period även ledamot i partistyrelsen.

”De senare åren har sjukdomar begränsat Börjes möjlighet att delta i partiverksamheten men så länge han hade hälsan höll han kontakt med politiken och den lokala arbetarrörelsen”, fortsätter minnesordet.

Björn Nilsson gick bort den 12 april vid en ålder av 92 år.

Håkan Winberg (M) 1931–2022

Juristen Håkan Winberg var riksdagsledamot för Moderaterna i omgångar mellan åren 1971 och 1982 och var ledamot i både justitieutskottet och lagutskottet.

– Riksdagsman är nog det finaste uppdrag man kan få genom att man då har fått förtroendet att representera medborgarna i parlamentet, det vill säga riksdagen, sade han i en intervju med Sundsvalls tidning 2006.

Håkan Winberg (M), till höger, med Thorbjörn Fälldin, 1988.
Håkan Winberg (M), till höger, med Thorbjörn Fälldin, 1988. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Winberg föddes sommaren 1931 i Borgsjö församling, Ånge kommun. Under studenttiden i Uppsala var han ordförande för Sveriges Konservativa studentförbund.

I oktober 1979 tillträdde han som justitieminister i Fälldins andra regering, ett ämbete som han hade i lite mer än ett år, under vilken tid Winberg hann underteckna regeringsbeslutet om att införa kvinnlig tronföljd och göra kronprinsessan Victoria till tronarvinge.

– Som övertygad monarkist var det för mig personligen ett både riktigt och viktigt beslut, sade han.

Karriären avslutade Winberg som hovrättspresident vid hovrätten för nedre Norrland, 1982–1998. Under denna period deltog han även i den statliga kommission som tillsattes för att granska polisarbetet kring mordet på Olof Palme.

Håkan Winberg avled den 22 april. Han blev 90 år.

Tommy Ternemar (S) 1947–2022

Tommy Ternemar föddes i Motala, men flyttade under 1970-talet till Kristinehamn. Där skulle han bo kvar fram till sin död den 28 maj i år.

Tommy Ternemar (S).
Tommy Ternemar (S). Foto: Jonas Ekströmer/TT
Han valdes in som ledamot för Socialdemokraterna och Värmlands läns valkrets 2002 och kom sedan att stanna i riksdagen under två mandatperioder.

Under de första två åren satt Ternemar som ledamot i kulturutskottet. Åren 2006–2010 var han i stället ledamot i finansutskottet och hann arbeta med både partikamraterna Bosse Ringholm och Per Nuder samt med Anders Borg när S sedan hamnade i opposition. I sju år satt Ternemar också i Socialdemokraternas partistyrelse.

När Tommy Ternemar sedan drog sig tillbaka från riksdagsuppdraget sade han i en intervju med Nya Kristinehamns-Posten att han skulle vara morfar på heltid, men kom även att engagera sig i den lokala politiken.

Tommy Ternemar avled den 28 maj.

Anita Gradin (S) 1933–2022

Anita Gradin föddes i Hörnefors och kom efter studier att arbeta som journalist på Västerbottens folkblad och Arbetarbladet i Gävle. Hon tog sedan socionomexamen. I ett minnesord som bland annat tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) författat beskrivs hennes gärning: 

Anita Gradin (S), år 2013.
Anita Gradin (S), år 2013. Foto: Christine Olsson/TT

”Anita Gradin ägnade sig tidigt åt internationella frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, rätten till abort, migrationsfrågor, forskarutbildning med mera. Hon fick den socialdemokratiska partikongressen att, mot Gunnar Sträng, rösta för särbeskattning”.

Mellan 1969–1982 satt hon i riksdagen, innan hon utsågs till migrations- och jämställdhetsminister i Olof Palmes regering. När Ingvar Carlsson tog över blev Anita Gradin utrikeshandelsminister och utsågs senare till ambassadör i Wien innan hon blev Sveriges första EU-kommissionär, med ansvar för rätts- och inrikesfrågor.

”Anita var generös och bestämd och en skicklig politiker och förhandlare. Hon älskade också att vara ute i naturen för att plocka hjortron i trakterna kring Hörnefors eller för att fiska gös och plocka kantareller i Roslagen. Många har fått njuta av de goda middagar som Anita och Bertil lagade av naturens goda”, fortsätter minnesordet.

Anita Gradin dog den 23 maj och blev 88 år.

Anita Gradin (S), i rött, var med när statsminister Ingvar Carlsson lämnade över Sveriges ansökan om medlemskap i EG den 1 juli 1991.
Anita Gradin (S), i rött, var med när statsminister Ingvar Carlsson lämnade över Sveriges ansökan om medlemskap i EG den 1 juli 1991. Foto: Björn Larsson Ask/TT

Ulf Lönnqvist (S) 1936–2022

I somras avled tidigare utbildningsminister och Blekinges förra landshövding Ulf Lönnqvist. Han var tidigt engagerad i samhällsfrågor. År 1964 var han ordförande i Lunds studentkår. ”Han fick möjlighet att studera när högre studier blev tillgängliga för fler”, skriver kommunaktiva i Tyresö där Lönnqvist var aktiv på 1960-talet.

”När partiet fick majoritet i kommunen blev Ulf ordförande i fritidsnämnden. Under hans tid som ordförande genomfördes utbyggnaden av det stora idrottsområdet i Tyresö centrum. Tyresö blev en idrottskommun”, står det i minnesordet.

Under 24 år var Ulf Lönnqvist (S), fd statsråd, ordförande i Svenska bordtennisförbundet, 1978-2002.
Under 24 år var Ulf Lönnqvist (S), fd statsråd, ordförande i Svenska bordtennisförbundet, 1978-2002. Foto: Björn Larsson Ask/TT

1986 utsågs Lönnqvist till Ingvar Carlssons regering, ansvarig för idrotts-, ungdoms- och sedan bostadsfrågor. Från 1998 satt han sedan i riksdagen innan Lönnqvist 1992 utsågs till landshövding i Blekinge, ett uppdrag han behöll till 2001. Han var också själv aktiv i idrottsrörelsen. I 24 år var han ordförande för Svenska Bordtennisförbundet. Varje sommar från 1959 var han ledare för Hällevikslägret i Blekinge:

”Vår vän och trogne, uppskattade och viktige medarbetare sedan 1959, Ulf Lönnqvist har lämnat oss”, skrev lägret i samband med att han gick bort.

Ulf Lönnqvist blev 85 år.

Birgit Henriksson (M) 1932–2022

Moderaten Birgit Henriksson, född 1932 i Sandviken, tog plats i riksdagen första gången våren 1989. Invald för Västmanlands län var hon bland annat ledamot i justitieutskottet.

Birgit Henriksson (M).
Birgit Henriksson (M). Foto: Riksdagen
Hon var i många år aktiv lokalt i partiet, för Moderaterna i Hallstahammar och i Västmanlands län, som tar avsked av ”en färgstark person som under många år var en ledande företrädare för Moderaterna”:

”Hennes politiska engagemang började i Hallstahammar under 60-talet i det som då hette Högerpartiet. Tidigt utmärkte hon sig som en engagerad person som stod upp för sina åsikter. Det ledde till uppdrag i Hallstahammars kommun och Landstinget Västmanland. I det moderata länsförbundet hade hon flera roller, inte minst som en stridbar ordförande för Kvinnoförbundet”, skriver Moderaterna i Västmanlands län i ett minnesord.

De senare åren av Birgit Henrikssons liv var hon även distriktsordförande för SPF-seniorerna, kyrkan och brottsofferjouren.

Birgit Henriksson avled i Hallstahammar den 29 september 2022. Hon blev 89 år.

Inger Hestvik (S) 1931–2022

Till yrket studierektor lade Inger Hestvik från Borlänge ett stort engagemang också i politiken och samhällslivet, både lokalt och på nationell nivå. 

Genom Inger Hestviks bortgång har en i sin tid tydlig profil och politiker i Dalarnas arbetarrörelse lämnat oss.

Peter Hultqvist
Tidigare försvarsminister (S)

”Hon var aktiv i en tid när strukturomvandlingar i Dalarnas näringsliv skulle hanteras. Möjligheten till påverkan på riksnivå var avgörande. Inger Hestvik var en del i detta viktiga arbete. Genom Inger Hestviks bortgång har en i sin tid tydlig profil och politiker i Dalarnas arbetarrörelse lämnat oss. Frid över hennes minne”, skriver tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S) i ett minnesord.

Som riksdagsledamot mellan 1982 och 1994, invald för Kopparbergs län, var Inger Hestvik med och röstade fram två socialdemokratiska statsministrar: Olof Palme och Ingvar Carlsson. Hon hann även underteckna hela 373 riksdagsmotioner.

Inger Hestvik (S).
Inger Hestvik (S). Foto: Riksdagen
”Alla vet inte hur mycket hon gjort för kvinnorna här i Borlänge. Hon jobbade politiskt och målmedvetet att påverka för flera barnstugor (som det hette då) och för fler kvinnor i alla politiska sammanhang. (...) Inger var en socialdemokrat med tydlig ideologi och med det varma ordet solidaritet som rättesnöre. Må hon vila i frid efter ett rikt liv”, skriver vännerna Anita Holmstrand och Yngve Dahllöf i ett minnesord i Dala-Demokraten.

I hela elva år var Inger Hestvik ordförande i Pensionärernas riksorganisation (PRO) Dalarna. När hon lämnade uppdraget år 2007 hoppades hon få mer tid att läsa, gå stavgång och spela bridge eller boule, men fortsatte också ytterligare en tid som första vice ordförande i PRO.

Inger Hestvik avled den 12 september i år och blev 91 år.

Birgitta Wichne (M) 1938–2022

I mer än 20 år var Birgitta Wichne vice länsförbundsordförande för Moderaterna i Södra Älvsborg. Hon var även landstingsråd i dåvarande Älvsborgs läns landsting och mandatperioden 1994–1998 representerade hon sin valkrets i riksdagen.

Birgitta Wichne (M).
Birgitta Wichne (M). Foto: Hallands nyheter
Birgitta Wichne var även aktiv i lokalpolitiken i Marks kommun.

”Birgittas långa politiska gärning spänner över en tid då mycket av vad vi idag ser som självklart och naturligt fann sina former”, skriver riksdagsledamöterna Jan Ericson (M) och Ulrik Nilsson (M) samt tidigare riksdagsledamot Lars Björkman (M) i ett minnesord.

Innan sin tid som politiker arbetade Birgitta Wichne som småskollärare. Som ledamot i riksdagens socialutskott argumenterade hon sedan bland annat för Barnkonventionens princip om barnets bästa.

”Birgitta var en av de som gick före och vi är idag många i ”den moderata familjen” som minns henne och vill tacka för allt det hon givit”, skriver riksdagsledamöterna.

Birgitta Wichne avled den 19 oktober 2022.

Michael Hagberg (S) 1954–2022

Riksdagsledamot Michael Hagberg (S), 1998.
Riksdagsledamot Michael Hagberg (S), 1998. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den socialdemokratiska politikern Michael Hagberg avled i oktober efter en kort tids sjukdom.

Som ung gick Michael Hagberg med i SSU och startade den första fritidsgården i Valla utanför Katrineholm. Hagberg var även med och grundade föreningen Dud, Drag utan drog.

Som industriplåtslagare på Scania blev Michael Hagberg också fackligt aktiv. 1985 utsågs han sedan till ombudsman för Socialdemokraterna, för att knappt ett decennium senare väljas in i riksdagen. I 16 år satt Hagberg på Sörmlandsbänken, 1994–2010. Tiden i riksdagen skulle komma att få stor betydelse för ledamoten, inte minst då han fann kärleken i partikollegan Christin Hagberg (tidigare Nilsson) från Svalöv.

– När jag blev partimedlem, och inte minst ny riksdagsledamot, tog han väl hand om mig och såg till att jag kom väl till rätta. Han hade ett väldigt starkt demokratiskt engagemang och det säger mycket om honom som person, sade riksdagsledamot Fredrik Olovsson (S) till Katrineholms-Kuriren i samband med Michael Hagbergs bortgång.

Hagbergs politiska engagemang sträckte sig även utanför Sveriges gränser. Hälften av riksdagsåren arbetade han som ledamot i försvarsutskottet och 2001 var Michael Hagberg delegat till FN:s 56:e generalförsamling. Han var även en del av Europarådets och Nordiska rådets svenska delegation.

Michael Hagberg har i perioder även varit lokalpolitiskt aktiv i Katrineholm. Han blev 68 år.

Erling Wälivaara (KD) 1941–2022

Erling Wälivaara föddes i Sattajärvi i Pajala kommun, 1941 men det var i Luleå kommun han senare kom att engagera sig i lokalpolitiken.

Erling Wälivaara (KD) i riksdagens talarstol år 2000.
Erling Wälivaara (KD) i riksdagens talarstol år 2000.
Foto: Claudio Bresciani/TT
1998 valdes han första gången in i riksdagen där han satt i två mandatperioder, en som ledamot i utbildningsutskottet innan han tog över försvarsfrågorna 2002–2006.

– Han var väldigt flitig och skrev många motioner i riksdagen. Han har engagerat mig och många andra så att vi har en stark KD-avdelning i Luleå. Det är mycket tack vare Erling, sade Stig Töyrä, distriktsordförande för Kristdemokraterna i Norrbotten, till Norrländska socialdemokraten vid partikollegans bortgång.

– Den sista tiden var han inte direkt aktiv i politiken men han ringde och ville heja på oss. Han skrev debattinlägg och var med i KD-seniorerna, fortsatte Stig Töyrä.

Erling Wälivaara var även predikant i Fridsförbundet i Luleå, där han bodde till sin död den 17 november 2022. Han blev 81 år.

Margareta Andrén (L) 1933–2022

Margareta Andrén utbildade sig i slutet av 1950-talet till socionom och arbetade därefter som kurator och förste kurator vid Beckomberga sjukhus i Stockholm. I många år var hon sedan chefskurator i västra Storstockholm.

Margareta Andrén (L).
Margareta Andrén (L). Foto: Margareta Andrén
Under flera perioder på 1970- och 1980-talet, med Ola Ullsten och Thorbjörn Fälldin som statsministrar, var Margareta Andrén statsrådsersättare i riksdagen. Ordinarie ledamot var hon mellan 1985–1988.

Genom livet engagerade sig Margareta Andrén i de sociala frågorna, senare också i mottagandet av flyktingar i Stockholmsförorten Spånga.

Margareta Andrén avled den 2 december 2022.

Pehr Löfgreen (M) 1934–2022

Moderaten och företagaren Pehr Löfgreen var riksdagsledamot mellan 1991 och 1994. Hans politiska engagemang började under studietiden vid Linköpings högre allmänna läroverk där han blev medlem i Konservativ skolungdom. Han blev 1967 ordförande i Moderata ungdomsförbundet i Östergötland.

Pehr Löfgreen (M).
Pehr Löfgreen (M). Foto: Riksdagen
Engagemang och entusiasm var Pehr Löfgreens ledord, skriver Carl G Nilsson (M), också han tidigare riksdagsledamot, i ett minnesord:

”Vi lärde känna varandra genom dåvarande Högerns Ungdomsförbund och kom därefter att vara i nära kontakt inom politikens alla nivåer. (...) Han var synnerligen aktiv i den lokala Moderata organisationen, såväl i hemmaföreningen Norsholm som i Norrköping som på länsplanet”.

Pehr Löfgreen dog den 6 september 2022. Han blev 87 år.

Saknar du en tidigare riksdagsledamot i listan? Hör av dig till Altingets redaktion på [email protected]


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00