"Stäng dörren för tobaksindustrin"

Av: Karin Rågsjö, Vänsterpartiet

hälsopolitisk talesperson och ledamot i socialutskottet

Jag är ingen rökare. Har rökt på fester när jag var ung. Jag fastnade aldrig. Däremot lever jag med en inbiten rökare. Irriterande ibland, ja visst. En rökare är beroende av sin dagliga dos. Nikotin är beroendeframkallande. Kraftigt.

Det fanns en tid då rökning ansågs lite häftigare. De som rökte var lite ”ballare” lite roligare. Själv stod jag inte i rökrutan på skolgården. På den tiden, mitten av 1970 talet, var marknadsföringen av cigaretter häpnadsväckande liberal.

Vägrar träffa tobaksindustrin

Det fanns en tid då rökning ansågs lite häftigare. De som rökte var lite ”ballare” lite roligare. 

Tobaksindustrin har tappat mark i stora delar av världen. Det är dags att ytterligare ta bort plattformar för dem och slå ett slag för folkhälsan. Vänsterns hållning är att inte moralisera mot enskilda men att däremot arbeta för att förstärka folkhälsoperspektivet på ett strukturellt plan för att hindra sjukdom som kommer genom rökning, förhindra barn och unga att börja röka, arbeta för rökfria arbetsmiljöer exempelvis inom restaurangsfären för att förhindra skador på grund av passiv rökning, samt skydda barn och unga.

Den stora frågan är förstås hur tobaksindustrin ska förhindras att sälja varor som skadar. ”Money talks”. Deras intressen är glasklara. Just därför har jag inte träffat tobaksindustrin. De har förstås ringt upp mig och bett om en träff.

Jag företräder folkhälsoperspektivet. Inte de som tjänar pengar på tobak och har helt andra intressen än just folkhälsa. Självklart ska Sverige ha exponeringsförbud, neutrala tobaksförpackningar – även om vi får ta vägen över grundlagsförändring på grund av Tryckfrihetsförordningen – licensierade av alla led i framställning av handel med tobaksvaror, förbud mot smaktillsatser i tobak; specifikt de som attraherar yngre, fler rökfria miljöer; parker, uteserveringar etcetera samt översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak.

Stressiga jobb uppmuntrar till rökpaus

Det är så här: Rökfria miljöer skyddar icke-rökare från att utsättas för passiv rökning. De rökfria miljöerna stöder samtidigt de som vill sluta röka, gör att färre cigaretter blir rökta och minskar risken för återfall hos dem som har slutat. Exponeringsförbud för tobaksprodukter är en självklarhet. Det finns redan i bland annat Australien, Finland, Irland, Island, Kanada, Norge och Storbritannien.

Sverige måste även tydligt arbeta för ett rökfritt Sverige. Sjukdomar på grund av rökning är klassorienterade. Det är kvinnor och män med kort utbildning som främst drabbas av ohälsa på grund av rökning. Ofta har de stressiga jobb där en rökpaus blir ett sätt att kunna varva ned några minuter. Med en bättre arbetsmiljö som är friskare och inte bygger sin produktion på stress kan vi mer effektivt arbeta förebyggande mot just rökning.

Så: låt folkhälsoperspektiven råda, moralisera aldrig över rökare. Rikta insatserna mot de som tjänar de grova pengarna på tobak. Och stäng dörren när Tobaksindustrin knackar på.