Analys av 
Sanna Rayman

Sanna Rayman: FHM valde budskap framför analys i sin studie

ANALYS. Under dagens presskonferens presenterade Folkhälsomyndigheten en studie och drog slutsatser som inte kan dras om stor vaccinationsvilja hos personal i äldreomsorgen. I måndags fick myndigheten helt andra signaler från kommuner vid ett möte, enligt anteckningar som Altinget har läst. 

Foto: Simon Samuelsson/TT
Sanna Rayman

I takt med att vaccineringarna har börjat rullas ut i landet har en hel del oro uttryckts kring bristande vaccinationsvilja, i synnerhet i de personalgrupper som tar hand om gamla och sköra. Expressen är senast ut i raden av medier som rapporterar om detta. 

Medieskildringar i frågan föranledde att statsepidemiolog Anders Tegnell idag presenterade resultat från en intervjustudie på presskonferensen om pandemiläget.

Obefintlig statistisk tyngd

Undersökningen har gjorts med omkring 100 anställda över hela landet och Anders Tegnell menade vid pressträffen att resultaten kan anses betryggande då den visade att åtta av tio av de intervjuade redan hade vaccinerat sig eller planerade att göra det.

Åtta av tio kan låta bra, men en studie på 100 personer har i realiteten inget värde som statistisk fingervisning. En journalist från Vetenskapsradion ställde också en fråga om den obefintliga statistiska tyngden, varpå Anders Tegnell svarade följande:

– Håller med om att vi skulle velat ha gjort någonting större och bättre, men vi tyckte att det var viktigt att snabbt komma med en respons på de signalerna som fanns om att det var en väldigt stor andel av personalen på äldreboendena som inte ville vaccinera sig. Och så långt kan man ju säga att någon väldigt stor andel är det inte.

Sätta budskap framför analys

Problemet här är emellertid att det är just detta man inte kan säga. Det går inte att utifrån den här studien dra slutsatser om andelars storlek på det sätt som Tegnell gör. Han avslutade sitt svar till SR med följande:

– Statistiskt så skulle vi förstås vilja göra någonting bättre, men då tar det mycket längre tid och då hinner vi inte gå ut med ett budskap som talar om att det faktiskt är en väldigt stor andel av alla som tar sitt ansvar och blir vaccinerade.

Nej, hade man gjort rätt hade man kanske inte hunnit gå ut med sitt budskap lika snabbt.

Men man hade kunnat vara mer säker på att budskapet var grundat i en riktig analys, vilket vore en nog så viktig detalj i ett budskap från en expertmyndighet? 

Metoden kallas ”tillfällighetsurval”

Enligt studien, som ligger på myndighetens hemsida, är det Gullers grupp som på uppdrag av FHM har ringt upp personal på äldreboenden och i hemtjänst, enligt följande:

"Urvalet är ett så kallat ”tillfällighetsurval” där intervjuaren ringer upp utvalda arbetsplatser och frågar den som svarar om de vill delta i intervjun. Arbetsplatser kontaktades slumpmässigt utifrån en geografisk spridning över landet och utifrån en fördelning mellan stad och landsbygd."

Här tillkommer andra problem. Det ligger exempelvis nära till hands att tro att man i en fråga som är omdiskuterad och känslig inte vill prata högt inför andra. I synnerhet om att man är tveksam till att ta ett vaccin som i hela det offentliga samtalet beskrivs som avgörande för att skydda våra äldre.

Inte heller är det slumpen som avgör vem som svarar i telefon på en arbetsplats. Det ligger i farans riktning att den som svarar i högre utsträckning är den som talar bra svenska, kanske har mer av en arbetsledande och/eller utåtriktad funktion och så vidare. Det kan ha implikationer för svaren.

Kommuner flaggade om problem i veckan

Till saken hör att Folkhälsomyndigheten uppmärksammades om problem med just detta senast i måndags. 

Varje vecka håller ett stort antal myndigheter gemensamt möte om stötestenar och kommunikativa utmaningar i pandemin. Vid detta möte deltar alltid FHM, Socialstyrelsen, MSB, men också Länsstyrelser, representanter för SKR och ett stort antal andra myndigheter som på olika sätt har att hantera pandemin.

I måndags lyfte Länsstyrelsernas representant följande problematik, enligt anteckningar från mötet som Altinget har läst:

"Kommuner i landet upplever problem med att nå ut med information till vård och omsorgspersonalen på ett bra sätt. Dels är den här personalen svår att nå rent tekniskt då deras jobb innebär att de inte har många stunder vid en dator och att många också är ovana vid dator. De använder varken e-post eller följer intranätet i någon större utsträckning. Personalen har också en hög andel utrikesfödda och de har inte alltid lätt att ta till sig information på svenska.
Vi får även signaler från hemtjänsten signaler om att det finns medarbetare som är tveksamma till att vaccinera sig."

Folkhälsomyndigheten förklarar vid mötet att ”Frågan är uppe hos oss också. Vi planerar kommunikation och processen går framåt.”

Dra i samma riktning

Huruvida dagens kommunikation var en del av den processen är förstås oklart, men det är en förbryllande detalj att man fokuserar på att kommunicera svaga studier som motsäger det som Länsstyrelserna och kommunerna samma vecka har lyft att man behöver hjälp med. 

Under pandemin har det av och till uppstått situationer där olika delar av det offentliga Sverige skyller på varandra. Inför vaccinationen har det emellanåt sagts att det nu är "upp till bevis" för regioner och kommuner om de håller måttet.

Så är det förvisso, men deras förmåga finns förstås inte i ett vakuum. Äldreomsorgens förmåga att skydda de äldre beror på smittspridningen i samhället, exempelvis. På samma sätt ökar kommunernas möjligheter att predika vaccinets fördelar i centrala personalgrupper om expertmyndigheten FHM delar deras problembeskrivning och ger stöd. 

Läs också

Nämnda personer

Anders Tegnell

Senior expert Folkhälsomyndigheten
Läkarexamen (Lunds uni., 1985), fil. dr infektionssjukdomar (Linköpings uni., 2003)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00