Regionråd (SD): "Offrat människoliv för att rädda ekonomin"

Håkan Lösnitz (SD)
Regionråd, Västra Götalandsregionen och ersättare, SKR:s styrelse

I en rapport från förra veckan, gjord av det brittiska analysföretaget Capital Economics, konstaterar de att Sverige klarat sig bäst ekonomiskt i Europa under pandemin. De skriver att vi är ”bäst bland ett dåligt gäng i Europa”.

Det kan kanske kännas som en klen tröst med tanke på det vi inte har lyckats med. Pandemin är inte över ännu. Jag har förordat att vi inte ska börja summera innan vi med säkerhet kan säga att det är över. Det jag ser och som står ut mest av allt, är antalet döda i Sverige när vi sätter det i relation till vår befolkningsmängd. Där ligger vi inte bäst till utan landar på en sjunde sämsta plats i världen med ett tal på 55,95 per 100 000 invånare. Räknar vi bort pytteländer som San Marino och Andorra, ligger vi femte sämst till i hela världen.

Detta betyder rent krasst att vi offrat människoliv för att kunna rädda ekonomin. Det är en cynisk hållning av den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Smittat de äldre

Det är en cynisk hållning av den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Håkan Lösnitz (SD)
Regionråd, Västra Götalandsregionen

Min kritik av regeringen borde stanna där, men där vi brustit som störst och värst är i smittskydd inom äldreomsorgen. När vi ser på statistiken från socialstyrelsens dödsorsaksregister så kan vi där läsa att nära 50 procent av alla avlidna har bott på så kallat särskilt boende (SÄBO) eller som vi normalt kallar det, äldreboende. Vi ser även att cirka 25 procent av alla avlidna har haft hemtjänst, vilket tillsammans gör att nära 75 procent har haft någon form av biståndsinsats från våra kommuner.

Ett besöksförbud infördes relativt tidigt på våra äldreboenden. Vi kan konstatera att det inte är anhöriga som smittat de äldre. Så hur har de äldre blivit smittade? Vi har två huvudkällor kvar, den ena är personalen och den andra är nyinflyttade personer.

Framförhållning krävs

Om vi ser på personalfrågan först, har fokus legat på att personalen inte skulle bli smittade och mindre fokus på att skydda de äldre. Då testningen av personal äntligen kom igång, konstaterades cirka 15 procent av all personal med symptom vara smittad av covid-19.

Vidare kan vi konstatera att timanställd personal, som inte får betalt om de stannar hemma, många gånger gick till jobbet fastän de inte borde. Det uppmärksammandes till slut även av regeringen och nya direktiv infördes om minskat antal vikarier/timanställda. Direktiven kom för sent och är inte något som kunde lösas i all hast. Det kräver god framförhållning och planering.

Direktiv kom för sent

Till sist, smittan kom in genom äldre som flyttade in eller återvände till sitt boende från en sjukhusvistelse. Då Sverige inte tillämpat karantän och våra äldre inte tillhör en prioritet för tester, flyttade personer helt enkelt in på våra äldreboenden med potentiell smitta och spred den vidare till boende.

Så sent som den 11 juni kom nya direktiv om hur vi skulle börja testa nyinflyttade. De som flyttade in på ett boende skulle testas innan de flyttade in, hållas i karantän samt testas en gång till tre dagar efter inflyttning. Utöver detta skulle smittspårning utföras vid konstaterade fall av covid-19 på ett boende.

Det var ett bra direktiv, men det kom på tok för sent.

Ett ekonomiskt experiment 

Om vi summerar: Direktiv om testning av nyinflyttade borde ha införts mycket tidigare, i samband med att besöksförbud infördes på våra äldreboenden. Vi borde också skyddat de äldre genom att all personal använt korrekt skyddsutrustning (visir) vid vård av de äldre på eller i hemtjänsten.

De som byggt upp vårt fantastiska samhälle är värda all den hjälp och stöd de kan få. De ska inte användas som brickor i ett cyniskt ekonomiskt experiment av regeringen.