Debatt

Rågsjö (V): Hälsa och klass hör ihop

Vid bedömning av vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna behövs en tydligare transparens i godkännande och prissättning, och framför allt varför vissa läkemedel läggs åt sidan. I dag är det nästan ogenomtränglig materia, skriver Karin Rågsjö (V) i en slutreplik.

I dag vet vi att hälsan inte är jämlik, skriver Karin Rågsjö, Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson.
I dag vet vi att hälsan inte är jämlik, skriver Karin Rågsjö, Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Karin Rågsjö
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi har i dag en avancerad forskning på många medicinska områden. Överlevnaden i svåra sjukdomar ökar i takt med medicinska framsteg.

I dag vet vi att hälsan inte är jämlik. Hälsa och klass hör ihop. Skillnaden i livslängd mellan olika utbildningsgrupper ökade från 4,4 år till 6,0 år mellan 2006 och 2019. Med det som bakgrund måste vi även belysa att dyra läkemedel som ger livskvalitet och fler år till livet måste komma fler till del.

Nästan ogenomtränglig materia

För bedömning av vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna ska hänsyn tas till behov och solidaritet, människors lika värde samt kostnadseffektivitet. Men det är viktigt att framhålla att kostnadseffektivitet ska vara underordnad de två andra principerna.

Vinsten ska räknas hem till ägarna. Då är det lätt att frågor som etik och moral läggs åt sidan.

TLV:s arbete med att ta fram transparanta förutsättningar och principer för prissättning förutsätter jag är högprioriterat. I dag är det för mig som riksdagsledamot nästan ogenomtränglig materia. Det behövs en tydligare transparens i godkännande och prissättning, samt framför allt varför vissa läkemedel läggs åt sidan.

Läs också

”Inte anständigt”

Särläkemedel har varit missgynnade i Sverige i jämförelse med resten av EU. Europeiska läkemedelskontrollen (EMA) har lyckats sänka kostnaderna för godkännandeprocessen och effektiviserat handläggningen av ansökningarna. Att svenska patienter inte får tillgång läkemedel, kallade särläkemedel, mot sällsynta sjukdomar som cystisk fibros och olika muskeldystrofier när patienter i andra EU-länder får det är inte anständigt. Då har dessutom EMA övervägt nytta med risk för biverkningar.

En vård att lita på

Jag har två tankar om detta:

  • Att pressa priserna är förstås centralt. Om TLV och regionerna har lyckats med det är en fråga som svävar i skyn. Läkemedelsindustrin är inte filantroper, det är tydligt. Vinsten ska räknas hem till ägarna och företagen är extremt kapitalstarka. Då är det lätt att frågor som etik och moral läggs åt sidan.
  • För dyra och specialdesignade läkemedel och långvariga behandlingar riktade mot små patientgrupper, saknas i dag fungerande kostnadsmodeller. Därför behövs nya finansieringslösningar för den typen av läkemedel. Som situationen är nu riskerar människor med svår och allvarlig sjukdom att bli utan behandling då de inte anses vara tillräckligt kostnadseffektiva. Så kan vi inte ha det. Vänsterpartiet vill satsa mer pengar för att få en bättre sjukvård och har föreslagit att regeringen ska utreda förutsättningarna för att staten ska ha ett särskilt stöd till regionerna för de behandlingsmetoder och mediciner som är extra kostsamma. Vi måste få en mer jämlik vård – en vård att lita på.

Läs tidigare inlägg i debatten

”TLV tycker inte att läkemedelsföretag ska hålla så låga priser som möjligt”

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och regionerna är överens om att vi vill att svenska patienter som är i behov av dessa läkemedel ska få tillgång till dem. Vi har gjort och gör därför allt vi kan inom de ramar som finns, skriver Douglas Lundin vid TLV i en replik.

Professor: TLV har fel om läkemedel mot cystisk fibros

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets chefekonom Douglas Lundin visar stolt att Sverige har bland de lägsta läkemedelskostnaderna per capita i Europa med en sjunkande trend. Självklart är de stolta över detta, men det är ju till priset av mycket lidande, skriver Gunnar C Hansson, läkare och professor i medicin vid Göteborgs universitet, i en replik.

”TLV ska inte bedöma företags lönsamhet”

Det ingår inte i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) myndighetsuppdrag att ha någon uppfattning om ett företags totala intäkter för ett läkemedel, eller att bedöma huruvida lönsamheten för ett företag är god eller inte vid en viss prisnivå. Det skriver Karolina Antonov, analyschef på Lif, i en replik.

Westerholm (L): Finansieringen av särläkemedel måste lösas

Det är minst sagt bekymmersamt att svenska patienter inte får tillgång till samma läkemedel som patienter med sällsynta diagnoser i andra EU-länder. Om lagstiftningen visar sig negativt drabba människors liv och hälsa, då måste lagstiftarna agera. Det skriver Barbro Westerholm (L).

Replik: Läkemedelsföretag behöver ta ett större ansvar

Som myndighet kan vi säkert bli mer transparenta med hur vi tillämpar den etiska plattformen, men vi önskar också se ett större ansvarstagande från företag så att svensk sjukvård har råd att ge patienterna tillgång till nya läkemedel som har bra effekt. Det skriver Douglas Lundin, chefekonom vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, i en replik.

V: Bara den med rätt sjukdom kan räkna med billigare medicin

Svåra sjukdomar med tydliga försämringar i livskvalitet ska prioriteras när det gäller vilka som ska ingå i förmånerna. Men så ser det inte ut i dag. Det gäller att ha rätt sjukdom för att få subventionerad medicin, skriver Karin Rågsjö (V).


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00