"Psykisk ohälsa är inte del av naturligt åldrande"

DEBATT. Vi behöver göra mer och göra bättre för att främja äldres psykiska hälsa. Kompetensen finns, men vi måste organisera och använda kompetenserna på ett bättre och effektivare sätt, skriver Arbetsterapeuternas förbundsordförande Ida Kåhlin.

Av: Ida Kåhlin
förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter

Det är sedan länge känt att psykisk ohälsa hos äldre personer inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning och att de i jämförelse med yngre i lägre utsträckning får tillgång till det stöd och den behandling som de behöver.

Orsakerna är naturligtvis flera. Det handlar om kunskap, kompetens och arbetssätt hos hälso- och sjukvårdens och omsorgens professioner och om organisatoriska förutsättningar och samverkan mellan olika huvudmän och lagstiftningar, men det handlar också om ålderistiska föreställningar i samhället generellt kring vad det innebär att vara och bli äldre.

Uppfattningar behöver förändras

Visst kan symptomen på depression eller ångest hos en äldre person feltolkas vilket kan leda till felbehandling, men det finns tyvärr också normativa uppfattningar om att psykisk ohälsa är något som man får räkna med som äldre, särskilt i relation till de förluster av roller, identitet och sociala relationer som åldrandet inte sällan beskrivs innebära. Visserligen ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa med stigande ålder, men den psykiska ohälsan får aldrig betraktas som en del av ett naturligt åldrande.

Psykisk ohälsa är ett hot mot en persons möjlighet att leva ett meningsfullt liv utifrån sina egna behov och önskemål, ett hot mot möjligheten att vara delaktighet i sin vardag och i samhällslivet. Men, psykisk hälsa hos äldre kan främjas.

Förebyggande arbete viktigt

Det finns studier som visar att äldre personer med psykisk ohälsa upplever att de saknar ett socialt nätverk, att de känner sig ovälkomna i sociala sammanhang och exkluderade från samhällslivet. De upplever sig också ha svårt att finna glädje, meningsfullhet och tillfredsställelse i vardagen och en bristande förmåga att utföra sina vardagsgöromål. Detta bekräftar betydelsen av förebyggande och hälsofrämjande insatser som skapar förutsättningar för social gemenskap och meningsfullhet och att erbjuda stöd så att äldre med psykisk ohälsa kan utföra sina dagliga aktiviteter på ett tillfredsställande sätt.

Kompetensen finns

Om vi ska kunna nå en hållbar hälsa så måste vi i enlighet med FN:s Agenda 2030 säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. För att främja äldres psykiska hälsa måste vi därför göra mer och göra bättre. Problemet är dock inte att vi saknar kompetens. Problemet är att vi inte organiserar och använder de kompetenser som finns på det sätt som bäst gagnar den äldre personen utifrån hens unika situation. Vi professionsutövare vet ofta vad som behöver göras, men vi behöver ges de rätta förutsättningarna.

Krävs effektivare organisation

De insatser som i dag erbjuds i den kommunala hälso- och sjukvården måste organiseras effektivare. Arbetet med förebyggande och hälsofrämjande insatser till äldre personer behöver utvecklas och kvalitetssäkras. En viktig förutsättning för detta är att Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) införs i alla landets kommuner, men också att ett tydligt personcentrerat förhållningssätt anammas så att äldres synpunkter och resurser tillvaratas i större utsträckning än i dag.

Vi vet att äldre som får möjlighet att vara aktiva i sin vardag och som får stöd att leva ett meningsfullt liv utifrån sina egna behov och önskemål behåller sin självständighet längre. Det främjar äldres psykiska hälsa och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Låt oss skapa förutsättningar för ett samhälle som främjar psykisk hälsa för alla i alla åldrar.

Forrige artikel Livsmedelsföretagen: Snusexportförbudet är folkhälsopolitiskt fel Livsmedelsföretagen: Snusexportförbudet är folkhälsopolitiskt fel Næste artikel Muf: Muf: "Självklart ska man få röka på uteserveringar"