Prognos: Riktade statsbidrag minskas med 35 miljarder

I våras räknade regeringen med att de riktade statsbidragen skulle uppgå till 113 miljarder år 2020. Nu har regeringen en prognos på 78 miljarder för samma år, en nedrevidering med hela 35 miljarder kronor. Det innebär att regeringen kommer att lägga om många av de riktade bidragen till generella bidrag.

Men regeringen preciserar inte vilka riktade statsbidrag som ska försvinna eller minskas.

I budgetpropositionen skriver regeringen att det är ”viktigt att minska det totala antalet styrsignaler som kommuner och landsting får, t.ex. har de riktade statsbidragen till kommuner och landsting ökat under senare år. Regeringen arbetar för att uppnå en mer strategisk användning av statsbidragen. Det kan bl.a. innebära att dels pröva möjligheten att föra in riktade statsbidrag i det generella statsbidraget, dels se över möjligheten att förenkla befintliga riktade bidrag.”

^{Prognos över de kommande årens statliga bidrag till kommuner och landsting. Källa: Budgetpropositionen 2017 och vårpropositionen 2016}

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har länge drivit frågan om minskad detaljreglering av kommuner och landsting. I det ingår att staten ska minska andelen riktade bidrag. På onsdagen redovisade SKL den ekonomiska rapporten för hösten.

SKL ifrågasätter om det är ändamålsenligt med en stor mängd riktade statsbidrag. SKL menar att de satsningar som är förknippade med statsbidragen ofta är initialt underfinansierade och efterhand kostnadsdrivande samtidigt som resultaten av satsningarna i många fall är tveksamma. De satsningar som görs bör vara selektiva, framåtsyftande, genomtänkta och förankrade.

Bred samsyn

SKL skriver i rapporten att det numera ”finns en bred samsyn om att riktade bidrag leder till detaljstyrning och kostsam administration som försvårar för kommuner och landsting att planera och effektivisera sin verksamhet och ekonomi.”

­­– Det är inte säkert att bidragen är varaktiga. Vi har dragit på oss kostnader som finns kvar även om bidragen försvinner, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, till Altinget.

Det kan även handla om merkostnader för bidrag som kommunen eller landstinget får men som inte täcks av staten. Annika Wallenskog exemplifierar med lärarlönelyftet som driver upp pensionskostnader för kommunerna.

– Dessutom kan det vara saker som kommunerna inte själva hade prioriterat, säger hon.

Wallenskog anser att beloppen, i de statsbidrag som kommuner och landsting kan få, många gånger är mindre än kostnaderna för de skyldigheter som fastställs i de reglerna som är förknippade med bidragen.

– Bidragen räcker i vissa fall inte till det som de är tänkta för, säger hon och tar bidrag för att minska barngrupperna i förskolan som exempel.

SKL välkomnar regeringens initiativ med att effektivisera bidragen.

– Jag tror att det finns en vilja. Men det kan ta tid och det är svårt att avveckla bidragen, säger Annika Wallenskog.

Vissa mer skadliga

SKL anser att vissa av de riktade statsbidragen är mer skadliga än andra. Statens satsningar på höjda lärarlöner tycker många kommuner är extra bekymmersam, enligt SKL. Det blir omfattande administration och det är oklart vad som händer om de riktade bidragen upphör. SKL menar också att staten tassar in på ett område som den ska hålla sig borta ifrån.

– Man blandar sig in i lönerörelsen som faktiskt ska skötas av arbetsmarknadens parter.

Andra bidrag som SKL istället vill baka in i de generella bidragen är de som innebär mycket detaljstyrning.

– Sedan får de inte vara för pyttiga. En del bidrag är väldigt små för de mindre kommunerna.

Annika Wallenstam påpekar att det finns riktade statsbidrag som kan vara bra, exempelvis när det handlar om täckning för extra kostnader som kommuner och landsting har haft.