Olsson (M): Stort utbildningsbehov – säkra den högspecialiserade vården

Sverige går just nu igenom en mycket tuff tid med en coronapandemi. En pandemi som drabbar oss alla, men som mest drabbar de svårt sjuka. De svårt sjuka blir beroende av den mest kvalificerade sjukvården och där måste det finnas den kompetens och de resurser som behövs.

Svensk sjukvård är i världsklass och sjukvården är en av de institutioner som svenska folket har störst förtroende för. Detta är inte minst viktigt i oroliga tider som nu. Det är sjukvården och den avancerade sjukvården som är den resurs vi behöver mest, och även den resurs som gör skillnad på hur många som faktiskt klarar sig igenom pandemin.

Kräver stora resurser

Intensivvården är en av de delar i sjukvården med den mest högutbildade personalen. På en intensivvårdsavdelning arbetar oftast bara personal med olika specialistutbildningar. Antalet specialistsjuksköterskor som behövs för varje vårdplats kan variera, men det finns ingen vårdform som är så personaltät och kräver så stora resurser som just intensivvården.

En intensivvårdspatient behöver ofta, förutom stöd för andningen med respirator, stöd för andra sviktande organ, som till exempelvis njurar med dialys eller stöd på olika sätt för ett sviktande hjärta. Allt detta kräver både stora resurser, men också hög utbildningsnivå. Samtidigt är denna vård ofta framgångsrik, och vi kan redan ana i statistiken att fyra av fem covid-19 patienter faktiskt klarar sig och skrivs ut från intensivvården.

Finns en brist

Det finns för få intensivvårdssjuksköterskor och kåren har en hög medelålder.

Lotta Olsson (M)
Riksdagsledamot

Det finns dock ett problem redan i dag som kommer att eskalera. Det finns för få intensivvårdssjuksköterskor och kåren har en hög medelålder. Detta gör att det finns ett utbildningsbehov, som är större än om åldersfördelningen varit jämn. Det finns en brist i dag, men man måste dessutom generationsväxla.

Det stora utbildningsbehovet för att säkra den högspecialiserade vården täcks inte av utbildningsplatserna som finns i dag. Därför har jag frågat ansvarig minister både i en interpellationsdebatt före coronapandemin tidigare i år och nu åter genom skriftlig fråga i riksdagen: vad avser man att göra för att överbrygga kompetensbristen?

En stor utmaning

Det är staten som är ansvarig för att tillse att tillräckligt med specialistutbildade sjuksköterskor finns och att sjukvården faktiskt inte bara klarar sig igenom denna pandemi, utan också kan tillse att vi får den högspecialiserade vård vi behöver efter detta.

Det kommer inte att vara ett litet uppdrag senare heller, då den planerade tunga kirurgin har nu satts i sparläge tills efter pandemin behövs. Det är också en stor utmaning som behöver fler intensivvårdssjuksköterskor.

Deras ansvar

Bara genom att fortsätta att bygga den högspecialiserade vården på hög kompetens och bra arbetsvillkor för välutbildad personal, kan vi fortsätta att ha ett välfärdssamhälle. Ett samhälle där vi litar på att den bästa vården finns då vi behöver den. Regeringen måste nu skyndsamt ta fram en handlingsplan för hur man avser att säkra tillgången till intensivvårdssjuksköterskor också efter pandemin. För det är regeringens, inte sjukvårdens, ansvar.