Oklar framtid för storstadsarbete mot hiv

Nästan tre månader efter beskedet om att regeringen halverar anslaget till hiv- och aidsprevention i budgetpropositionen för 2017, från 143 till 76 miljoner, är det fortfarande oklart hur det påverkar verksamheterna i två av de tre storstadsregionerna. Det är de tre landsting som har fått störst stöd och som har den absolut största andelen av landets hiv-smittade.

Beskedet om den kraftiga neddragningen kom som en överraskning för de berörda, landsting, organisationer och Folkhälsomyndigheten. Få förväntade sig några radikala förändringar i nuläget, inte minst med tanke på att den nationella hiv-strategin håller på att ses över och att ett förslag ska presenteras så snart som i mars.

Organisationer som arbetar med hiv- och aids-prevention ska fortsatt få pengar, det är landstingen som inte längre ska få stöd, eftersom regeringen anser att det är en del av landstingens ansvar för smittskyddsarbete.

Västra Götaland öppnar plånboken

Ett av av de tre storstadslandstingen har beslutat att arbetet med hiv- och aidsprevention ska fortsätta som förut även efter årsskiftet – och utvecklas därtill.

De flesta ansökningarna om medel till nästa års arbete med hivprevention har redan inkommit till Folkhälsomyndigheten. Frågor med anledning av regeringens föreslagna minskning av nästa års anslag kommer att besvaras så fort det finns information från regeringen.

på Folkhälsomyndighetens hemsida efter budgetbeskedet

– Vi kompenserar för det som dras bort och skjuter till motsvarande resurser. Vi har ju den lyckliga sitsen i vår region att vi har en relativt stabil ekonomi, säger Tony Johansson (MP), första vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen, till Altinget.

Besluten om anslagen till sjukvårdsregionens arbete mot hiv och aids nästa år fattades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den sista november. Enligt Tony Johansson råkade Västra Götalandsregionen vara redo när beskedet kom, eftersom den grönblåa majoriteten ansåg att hiv- och aidspreventionen var en av de frågor där det behövde göras ett omtag.

– Därför hade vi förberett en kappa med uppdragsskrivningar. Vi var så att säga redan på banan, även om vi inte visste om regeringens planer, säger han.

Tony Johansson är på samma linje som sjukvårdsminister Gabriel Wikström, det vill säga att regeringen har förstärkt landstingens ekonomi och att det är upp till landstingen att prioritera.

– De generella bidragen har ju ökat. Så det är rimligt att vi tar större ansvar lokalt och regionalt. Vi har fångat den bollen, säger han.

Hur ser du på att beskedet kom såpass sent?

– Det är det ständiga problemet med nationella beslut, att de kommer försent i vår planering.

Mattan rycktes undan i Stockholm

I Stockholms läns landsting och Region Skåne är framtiden för landstingens arbete mot hiv och aids mer osäker.

– Vi är helt tagna på sängen. Det här rycker undan mattan för det långsiktiga arbetet, sade Anna Starbrink (L), landstingsråd i Stockholms läns landsting, till Altinget när budgetbeskedet kom från regeringen i september.

Landstinget fick 31 miljoner kronor i stöd i år. Hur framtiden ser ut för de verksamheter och projekt som landstinget har är osäkert. Inga politiska beslut är fattade, analysarbetet pågår och det finns en viss fara för att vissa verksamheter inte får pengar, enligt Anna Starbrinks presschef Rasmus Jonlund.

Region Skåne väntar på besked

Även Region Skåne går i väntans tider. 

– Vi har sökt de medel som finns och vi inväntar de pengar vi får, sen får vi hantera det, säger Anders Åkesson (MP), förste vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, till Altinget.

Region Skåne har använt en mindre del av anslaget till landstingets egna verksamheter, cirka 30 procent. Resten av de nästan 15 miljoner kronorna har fördelats till organisationer som arbetar med hiv- och aidsprevention.

Beskedet från regeringen om att anslaget skulla halveras var oväntat när det landade i höstas, därefter har det varit tyst från regeringen.

– Vi skriver ett brev till staten, till socialdepartementet, om detta, om den oro det innebär, säger Anders Åkesson.

Enligt Gabriel Wikströms pressekreterare Victor Harju kommer det bli tydligare när Folkhälsomyndighetens regleringsbrev för år 2017 beslutas, vilket är "precis före jul" skriver han i ett sms till Altinget.

LÄS OCKSÅ: Wikström försvarar neddragning av hiv-anslag