MUCF: Vi måste öka kunskapen kring ungas psykiska ohälsa

Majoriteten av alla unga i Sverige är nöjda med sina liv och ser ljust på sin framtid. Men unga ger också djupt oroväckande signaler om ökande psykisk ohälsa, otrygghet och oro.

Makt att forma sina liv 

Sedan 1993 undersöker Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) attityder och värderingar genom en enkät riktad till 6 000 personer i åldern 16 till 29 år.

Undersökningen är ett led i arbetet med att följa upp den statliga ungdomspolitiken som säger att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Social inkludering för unga är viktiga mål även i EU-kommissionens strategi Europa 2020 och FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030.

Varannan ung person stressad 

I enkäten frågar vi om unga upplever besvär som huvudvärk, ont i magen, svårt att somna, att ha känt sig stressad, trött under dagarna och ha sovit dåligt på natten. Symtom som kan kopplas till stress eller upplevd psykisk ohälsa.

I årets undersökning svarar varannan ung person att de känner sig stressade och sex av tio att de är trötta under dagarna.

Lena Nyberg
Generaldirektör, MUCF

Från och med 2007 års undersökning ökar den upplevda psykiska ohälsan bland unga varje år, både bland tjejer och killar. I årets undersökning svarar varannan ung person att de känner sig stressade och sex av tio att de är trötta under dagarna.

Unga hbtq-personer särskilt utsatta 

Samtliga besvär utom huvudvärk är vanligare i den yngre ungdomsgruppen (16–19 år) än i den äldre (20–29 år). Symtom på upplevd psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland tjejer än bland killar, något som märktes redan i 2002 års undersökning. Skillnaderna mellan könen ökar också över tid.

Andra grupper som upplever symtom på psykisk ohälsa är unga med osäkra anställningar och unga hbtq-personer. Unga som varken arbetar eller studerar är en annan utsatt grupp.

Sjukskrivningar ökar 

Ökningen av den upplevda psykiska ohälsan bland unga är djupt oroande och måste tas på allvar. Den innebär ett stort lidande för enskilda individer och kan leda till ett långvarigt utanförskap. Det är en utveckling som kommer att innebära stora samhällskostnader om vi inte gör något. Redan nu ökar till exempel sjukskrivningarna bland unga kvinnor och diagnoser som utmattningssyndrom går allt lägre ner i åldrarna.

Tas inte på allvar

MUCF har inte undersökt vad ökningen beror på. Sannolikt är det många saker som påverkar hur unga mår. Forskare lyfter fram några förklaringar: en osäker arbetsmarknad med höga krav på den enskilde, dålig arbetsmiljö och otydliga betygssystem i skolan, sociala medier som konkurrerar ut och stör sömn och vila, och en ökad individualisering.

Attityd- och värderingsstudien visar att tre av fyra unga känner en ökad oro för miljön och klimatet. Unga känner en ökad oro för den personliga tryggheten, till exempel att utsättas för hat och hot på internet och för att bli utsatt för våld ute. Oron för krig och terror ökar bland unga. Många unga känner sig inte inkluderade i samhället och alltför många upplever att de inte tas på allvar.

Stort samhällsproblem 

MUCF är en av de myndigheter som ska ta fram underlag till regeringen för ett nytt handlingsprogram för ungdomspolitiken. Vi är glada att få bidra med vår kunskap och erfarenhet i detta arbete.

Ökande psykisk ohälsa bland unga är ett stort samhällsproblem och en utmaning för ungdomspolitiken. Det går att vända utvecklingen om alla hjälps åt, från officiella beslutande organ i kommun, region och på nationell nivå till föräldrar, lärare och även unga själva.

Ökad kunskap behövs

Det första steget för att lyckas är att försöka förstå varför allt fler killar och tjejer mår dåligt. Med ökad kunskap hoppas vi kunna mobilisera alla aktörer till att medverka till att unga kan må bättre.