M replikerar: S-ledamöterna ger en osann beskrivning

REPLIK. Det är felaktigt att skylla dagens bristfälliga beredskap på omregleringen av apoteksmarknaden. Framför allt måste vi politiker stå till svars, skriver Moderaternas Johan Hultberg och Pål Jonson.

Johan Hultberg (M)
Riksdagsledamot, socialutskottet
Pål Jonson (M)
Riksdagsledamot och ordförande i försvarsutskottet


Det är välkommet att det nu också inom Socialdemokraterna finns ett intresse för den så viktiga frågan om vårt lands läkemedelsförsörjning. Vi och de fem S-ledamöterna med Lindh i spetsen är eniga om att vår läkemedelsförsörjning är sårbar och att vi bör stärka vår krisberedskap. Men vi är uppenbart djupt oeniga om orsakerna till dagens situation.

De grundläggande problemen härstammar inte från omregleringen av apoteksmarknaden 2009 utan går tillbaka längre än så.

Apoteket hade inte ansvaret

Debatten om vår läkemedelsförsörjning och behovet av en förstärkt läkemedelsberedskap är viktig och förtjänar att behandlas seriöst. Dessvärre ger S-ledamöterna en osann beskrivning av vilket ansvar Apoteket AB hade vid omregleringen och om omregleringens konsekvenser.

De svenska beredskapslagren som tidigare fanns för läkemedel avvecklades i stor utsträckning redan strax efter millennieskiftet och alltså inte i samband med omregleringen som S-ledamöterna påstår.

Apoteket AB hade vid omregleringen inte heller ansvaret för läkemedelsförsörjning i händelse av kris i fredstid.

Stå till svars

Vidare är det, i dag precis som före omregleringen, läkemedelstillverkarna och deras distributörer som avgör hur stora centrallager man ska ha av ett visst läkemedel. Apoteket AB hade inte vid omregleringen något ansvar att säkerställa vilka lager som totalt fanns i landet.

Sammanfattningsvis är det alltså felaktigt att skylla dagens bristfälliga beredskap på omregleringen. I stället bör sökljuset riktas mot de myndigheter som såväl före som efter omregleringen har och har haft ansvar för beredskapen. Men framförallt måste vi som politiker stå till svars för dagens situation.

Lättsinniga regeringar

Det grundläggande problemet är nämligen att vi i Sverige under årtionden har nedmonterat såväl vår civila som militära beredskap. Kraven och ambitionsnivån vad beträffar försörjningstrygghet och beredskap har steg för steg sänkts liksom de ekonomiska anslagen.

Såväl S-ledda som borgerliga regeringar har frankt uttryckt varit för lättsinniga och trott att vi aldrig ska drabbas av några allvarliga kriser. Den före detta statsministern Göran Persson (S) till och med skryter i sina memoarer ”Min väg, mina val” (Albert Bonniers förlag 2007) om hur han lyckades montera ned totalförsvaret och att ”[g]amla strukturer som funnits kvar ända sedan statsminister Tage Erlanders (S) tid under kalla kriget har äntligen kunnat avvecklas.” Den naivitet som väl illustreras av Perssons ord får vi i dag lida av.

Positiva konsekvenser

När Lindh och hennes kamrater nostalgiskt blickar tillbaka till monopoltiden väljer vi i stället att blicka framåt. Framåt behöver vi både stärka vår läkemedelsförsörjning och vårda omregleringen av apoteksmarknaden.

Avskaffandet av apoteksmonopolet resulterade i en fantastiskt förbättrad tillgänglighet till läkemedel. Antalet apotek har ökat med över 50 procent jämfört med monopoltiden. Dessutom har öppettiderna blivit generösare och serviceutbudet bättre. Marknadskrafterna har med andra ord tjänat konsumenterna väl.

Vägar framåt

Ska Sverige dock få en mer robust läkemedelsförsörjning och en bättre krisberedskap måste staten efterfråga och betala för detta. Det har tyvärr inte gjorts på väldigt lång tid men under förra mandatperioden tillsattes åtminstone, som nämns i S-ledamöternas artikel, Utredningen för hälso- och sjukvårdens beredskap.

Den utredningen ska vara klar vid årsskiftet. Då, och i ljuset av coronakrisen, är det vår förhoppning att vi brett över parti- och blockgränser kan ta ansvar för att göra vårt hälso- och sjukvårdssystem mer robust och för att stärka Sveriges beredskapen inför kommande kriser över lag.

När det gäller specifikt läkemedel har Försvarsberedningen föreslagit ökade krav på regionerna att lagerhålla såväl läkemedel som sjukvårdsmaterial vilket vi står bakom.

Monopolen saknas inte

Det finns också andra sätt att öka försörjningstryggheten och stärka vår beredskap, exempelvis genom statliga lager liksom genom ökade nivåer i leverantörernas centrallager. Men oavsett vad är det, för att citera Adam Cwejman (GP, 1/4), lagren som saknas – inte monopolen.

Forrige artikel SD-toppar: Inga fler svek – slopa förmånsbeskattningen för vårdpersonal SD-toppar: Inga fler svek – slopa förmånsbeskattningen för vårdpersonal Næste artikel Ebba Busch: Regeringen måste köra över SKR Ebba Busch: Regeringen måste köra över SKR
Stor oro för växande vårdskuld och nytt coronautbrott

Stor oro för växande vårdskuld och nytt coronautbrott

LAVINFARA. Inställda vårdbesök och operationer leder till en kraftig ökning av odiagnostiserade och allvarligt sjuka personer, enligt Vårdförbundet. Detta i kombination med en andra våg av covid-19 skulle vara förödande, tror Camilla Waltersson Grönvall (M), som vill se att den privata vården utnyttjas bättre.

Glad sommar – vi ses i augusti

Glad sommar – vi ses i augusti

HÄLSNING. I och med dagens nyhetsbrev tar Altinget Vård och hälsa uppehåll i utgivningen. I mitten av augusti kommer höstens första nyhetsbrev.