LUF: Integrera missbruksvård och psykiatri

DEBATT. Den som lider av beroende lider ofta även av psykisk ohälsa. Trots att detta är väl känt misslyckas vården ofta att behandla båda delarna, skriver Liberala ungdomsförbundets Linnéa Bjärum som vill integrera missbruksvården med psykiatrin.

Av: Linnéa Bjärum
socialpolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet
 
Den som lider av beroende lider ofta också av annan psykisk ohälsa. Trots att denna samsjuklighetsproblematik är välkänd misslyckas vården ofta att behandla båda delar när man ser två skilda tillstånd istället för samverkande delar av en dynamisk problematik. För att den här gruppen patienter med stora behov av vård ska hjälpas krävs en helhetssyn i behandlingen av två tätt sammanlänkade tillstånd.

Beroende och psykisk ohälsa

Statens beroendeutredning från år 2011 visar att mellan 30 och 50 procent av beroendepatienter även lider av andra psykiska problem. Omvänt så uppges 20-30 procent av alla patienter med psykisk ohälsa också ha beroendeproblematik. Ett underliggande depressions- eller ångesttillstånd ligger ofta till grund för att ett missbruk utvecklas.

Faller mellan stolarna 

Patienter med samsjuklighetsproblematik faller ofta mellan stolarna. Bland annat på grund av den traditionella uppdelningen mellan sjukvårdens och socialtjänstens ansvarsområden. Där psykiska besvär behandlas av sjukvården som har ansvaret för beroende och missbruk framförallt legat hos kommunens socialtjänst. Det har lett till att många avstått från att söka hjälp för beroende då man inte velat kopplas till sociala myndigheter.

Hamnar ofta i moment 22 

På senare år har beroende alltmer kommit att betraktas som den sjukdom det är och ett större ansvar har förflyttats till sjukvården. Men synsättet att skilja på tillstånden lever kvar och skapar fortsatt stora problem. Psykiatriska akutmottagningar och intensivvård kräver oftast nykterhet för att ta emot patienter. Detsamma gäller många terapi- och behandlingsprogram. Att du måste vara fri från ditt missbruk för att få vård för din psykiska ohälsa skapar ett moment 22 för många patienter som i slutändan inte får adekvat hjälp för någotdera.

Fler landsting bör göra som Halland  

Problematiken kring uppdelningen och dess konsekvenser har belysts i Region Halland. I Varberg har man sedan år 2016 inrättat en särskild mottagning inom psykiatrin för personer med kombinerad problematik, en mottagning som är unik i sitt slag. Kommunerna är med och finansierar mottagningen som innefattar både vanliga vårdplatser och tillnyktringsplatser för att ersätta polisens fylleceller som många av patienterna ofta hamnat i. De lokala brukarorganisationerna finns med i verksamhetens struktur som sluss och utgör en viktig pusselbit för att nå ut till patientgruppen och skapa ett ömsesidigt förtroende. Utöver slutenvårdsenheten har även den psykiatriska öppenvården fått nya mottagningar med särskild kompetens att behandla samsjuklighet. När ett tydligt exempel nu finns på att det går borde det inte vara svårt för fler landsting att följa efter.

Genom att se beroende och annan psykisk ohälsa som en samlad problematik med behandling som riktas till båda delar skulle resultaten bli mycket bättre på båda områden. Vi behöver fler mottagningar som den i Varberg. Vi måste sluta slå undan benen på svårt sjuka patienter som ropar efter hjälp.

Forrige artikel Funktionsrätt: Fyra förslag för högre tillit till vården Funktionsrätt: Fyra förslag för högre tillit till vården Næste artikel Grön ungdom: Inhumant att ge straff istället för livsviktig vård Grön ungdom: Inhumant att ge straff istället för livsviktig vård

"Rätten till rökfria utemiljöer behöver regleras" 

DEBATT. Passiv rökning och andras tobaksrök är ett folkhälsoproblem – även utomhus. I väntan på en ny lagstiftning bör kommuner och markägare gå före och införa förbud i vissa offentliga miljöer, skriver Astma- och Allergiförbundet och Unga Allergiker i samband med "Tobaksfria veckan".