Kokalari (M) och Moderatkvinnorna: Stoppa våld mot kvinnor nu

Arba Kokalari (M)
EU-parlamentariker
Anki Svensson (M)
Ordförande, Moderatkvinnorna i Stockholms län
Jennyfer Redin (M)
Ordförande, Moderatkvinnorna i Stockholms stad
Andréa Hedin (M)
Vice ordförande, Moderatkvinnorna i Stockholms stad
Susanne Sjöblom (M)
Ledamot, Moderatkvinnorna i Stockholms stad

På område efter område ökar jämställdheten i samhället, men när det kommer till det våld som drabbar kvinnor i hemmet, bakom stängda dörrar, har vi tyvärr lång väg kvar. Bland det farligaste för en ung kvinna i dag är att leva med en våldsam man.

Skrämmande statistik

Inom EU har 22 procent av alla kvinnor någon gång blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld av en partner, enligt uppgifter från kvinnorättsorganisationer. En av tjugo kvinnor över 15 år har någon gång blivit våldtagen, men bara 14 procent av kvinnorna anmäler att de blivit utsatta för sexuellt våld av en partner. Det är skrämmande statistik.

Läget är allvarligt även i Sverige. Var femte misshandel som polisanmälts i år har skett i en nära relation. Antalet fall där en kvinna anmält en närstående man är uppe i hela 9 000 stycken hittills under 2020 enligt Brottsförebyggande rådet (Brå).

Det mänskliga lidandet är utbrett, och för vissa gäller det ytterst livet. I Sverige dödas var tredje vecka en kvinna av sin man.

Vi vet dessutom att mörkertalet för brottet är mycket större. Det mänskliga lidandet är utbrett, och för vissa gäller det ytterst livet. I Sverige dödas var tredje vecka en kvinna av sin man.

Kvinnojourer larmar

Under coronakrisen har situationen förvärrats. Till följd av restriktioner och uppmaningar om att arbeta hemifrån har många kvinnor tvingats vara instängda mer tid med sina förövare, samtidigt som möjligheterna minskar för någon utomstående att upptäcka brott.

Kvinnojourer har larmat om ett kraftigt ökat behov av hjälp och stöd. Brå har också visat att antalet anmälningar, där en kvinna misshandlats av en närstående man, har ökat med 21 procent i maj 2020 jämfört med maj 2019.

Mer måste göras

Det står klart att vi måste göra mycket mer för att bekämpa våldet mot kvinnor – inom EU, nationellt och lokalt.

• Straffa hårdare

Skärpta straff för sexualbrott, grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. De olika kränkningar och brott som begås i en nära relation måste straffas hårdare än i dag, för att bättre motsvara brottens allvar.

• Stärk skyddet

Ökad tillgång till skydd, stöd och hjälp. Samhället måste göra mer för att fler kvinnor ska kunna ta sig ur en våldsam relation och skyddet för brottsoffren måste förstärkas.

Misstänkta gärningsmän bör häktas i fler fall, kontaktförbud med fotboja bör användas oftare och enklare sätt för kvinnor att larma för att få akut hjälp är nödvändigt. Det hedersvåld som drabbar fler och fler unga flickor och kvinnor måste bekämpas på allvar. Förutsättningarna för landets kvinnojourer att bedriva sin viktiga verksamhet behöver också stärkas.

• Gör konventionen till lag

Hela EU måste ansluta sig till Istanbulkonvention och göra den till lag. Istanbulkonventionen är Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Den skyddar kvinnor mot alla former av våld och förbinder stater att förebygga, lagföra och eliminera våld. Något som borde vara en självklarhet i hela Europa.

Vi moderater arbetar därför aktivt för att EU ska ansluta sig till Istanbulkonventionen och göra den till lag. Konventionen är självklart inte hela lösningen på den utbredda problematiken, men utgör ett viktigt verktyg för att kunna bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet.

• Bör omfattas av EU-brotten

Gör könsbaserat våld till ett av de speciella EU-brotten. En rad olika typer av gränsöverskridande brottslighet, som människohandel, är i dag klassade som så kallade EU-brott. Könsbaserat våld är så pass allvarlig brottslighet att det också borde omfattas av EU-brotten.

Våld mot kvinnor ska inte accepteras oavsett var du befinner dig inom EU. Att göra könsbaserat våld till EU-brott skulle också underlätta arbetet för att göra Istanbulkonventionen till lag.

Krävs helhetsgrepp

Det ständiga misslyckandet att skydda kvinnor från våld och förtryck är ett av vårt samhälles stora nederlag. Det krävs ett brett helhetsgrepp på alla politiska nivåer för att bekämpa våld mot kvinnor. Från tydligare förebyggande insatser, till att ge utsatta bästa möjliga stöd och att förövarna får rättmätiga straff. År 2020 är vi inte där än.