"Går inte att bygga pandemiberedskap på otrygga jobb"

DEBATT. Att välfärdssamhället förväntas fungera utan några som helst marginaler är varken rimligt eller hållbart. Med högre grundbemanning och personalkontinuitet är det möjligt att minska smittspridningen på landets äldreboenden, skriver Kommunal.

Mari Huupponen
Utredare, Kommunal
Torbjörn Dalin
Chefsekonom, Kommunal


Covid-19 har drabbat Sverige hårt. Den omfattande samhällspridningen har inneburit att även äldreboenden varit hårt drabbade. Det är i och för sig inte särskilt överraskande då äldreboenden i vanliga fall står för en stor andel av alla dödsfall då många äldre i äldreboenden är multisjuka och sköra. Det vore dock cyniskt – och fel – att tänka att det inte går att begränsa smittspridningen.

En ny undersökning av Kommunal visar att det med högre grundbemanning och personalkontinuitet är möjligt att minska smittspridningen på landets äldreboenden.

Skillnader mellan äldreboenden

På Sveriges äldreboenden har det funnits skillnader i både smittspridning och organisatoriska förutsättningar, men det har hittills varit svårt att göra jämförelser på grund av att det inte finns tillgänglig smittdata på enhetsnivå.

I sin granskning av äldreboendena i våras konstaterade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att det fanns kommuner med allmän smittspridning som hade låg dödlighet på äldreboenden.

Resultaten från rapporten

Kommunal har genom en enkätundersökning till sina skyddsombud och arbetsplatsombud på äldreboenden kunnat göra en jämförelse av de organisatoriska förutsättningarna mellan de boenden som under våren hade flera covid-smittade och de utan smittspridning.

Resultaten, som nyligen släpptes i rapporten ”Pandemin på äldreboendet”, visar att det mellan olika äldreboenden funnits skillnader i möjligheten att hantera en pandemi. Äldreboenden utan smittspridning hade konsekvent bättre förutsättningar. Rapportens resultat, som baseras på svaranden från 1 048 äldreboenden, visar bland annat:

  • Äldreboenden med smittspridning hade högre andel timavlönad personal. Fyra av tio äldreboenden med smittspridning hade över 20 procent timavlönad personal, medan bara en i fem äldreboenden utan smittspridning hade över 20 procent timavlönade.

  • Äldreboenden med smittspridning var sämre bemannande redan innan pandemin. Bland äldreboenden med flera smittade ansåg 39 procent att bemanningen var tillräcklig strax innan pandemin jämfört med äldreboenden utan smitta där 50 procent ansåg att bemanningen var tillräcklig.

  • Äldreboenden med smittspridning har i större utsträckning haft personal som har gått mellan friska och sjuka, 57 procent, än äldreboenden med bara ett fall, 47 procent. 93 procent av äldreboenden med bara ett fall har kunnat isolera personer med symtom jämfört med 73 procent på äldreboenden med flera smittade.

  • Tillgängligheten till skyddsutrustning var sämre på arbetsplatser med smittspridning. Äldreboenden med smittspridning svarar i högre uträckning att det har förekommit att personalen har arbetat utan rätt skyddsutrustning, 54 procent, än äldreboenden med inga fall, 25 procent.

Förebyggning möjligt

Rapportens resultat visar att smittspridning på äldreboenden inte är någon naturlag utan kan förebyggas genom goda arbetsvillkor, arbetssätt och organisation. Det går på kort sikt att organisera arbetet på ett sätt som förebygger smittspridning, genom att bland annat säkra tillgången till skyddsutrustning och överanställa, samt genom att bygga robusta äldreomsorgsverksamheter – om den politiska viljan finns.

På lång sikt måste samhällets syn på omsorgsarbete omvärderas i grunden. Lönerna måste upp, anställningsvillkor måste motsvara den övriga arbetsmarknadens. Äldreomsorgen är alltför ofta verksamheter som helt saknar marginaler, vilket resulterar i en osund arbetsmiljö, höga sjuktal, stor personalomsättning, sjuknärvarokultur och bristfällig omsorgskvalitet.

"Varken rimligt eller hållbart"

Äldreomsorgen är en del i kedjan av samhällets trygghetssystem som har brustit eller visat sig vara otillräckliga under pandemin. Det som kännetecknar såväl bristen på IVA-platser, just in time-lagerhållning av skyddsutrustning, upphandlingar av läkarinsatser som en äldreomsorg som bemannas av timavlönade vikarier är avsaknaden av marginaler.

Att välfärdssamhället konstant förväntas fungera utan några som helst marginaler är varken rimligt eller hållbart.

Måste bygga en robust äldreomsorg

Vi måste vara bättre förberedda nästa gång. Efter krisen måste vi bygga en robust äldreomsorg, som rustas upp med fler yrkesutbildade kollegor, trygga villkor och bättre samverkan mellan primärvård och äldreomsorg. Samhällets pandemiberedskap bygger på trygga jobb, yrkeskunnig personal och tillgången till skyddsutrustning.

Forrige artikel KD-kvinnorna: Coronakrisen har blivit en kvinnofridskris KD-kvinnorna: Coronakrisen har blivit en kvinnofridskris Næste artikel "Ungas sexuella hälsa kan förbättras genom samtal med vuxna"
Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

ÄLDREOMSORG. Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Socialutskottet vill dock följa upp tidigare satsningar först. För att pengarna inte ska försvinna i M-kommuners privatiseringar, pikar vice ordförande Kristina Nilsson (S).