Debatt

Forskare: Tio initiativ för en uthållig sjukvård och äldreomsorg

DEBATT. En sviktande äldrevård kan rasera förtroendet för Sveriges välfärdsmodell. Nu krävs reella reformer inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Det skriver professor Lars L Gustafsson och universitetslektor Ingvar Krakau, Karolinska Institutet.

Foto: Isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lars L Gustafsson
Professor och läkare, Karolinska Institutet
Ingvar Krakau
Universitetslektor och läkare, Karolinska Institutet


Förändringens vindar har under de senaste decennierna blåst genom en splittrad vårdsektor. Vid Ädelreformen 1992 övertog kommunerna landstingens tidigare ansvar för äldres vård och omsorg. Chockerande höga dödstal bland äldre under covid-19 epidemin är en tragisk konsekvens.

En sviktande äldrevård kan rasera förtroendet för Sveriges välfärdsmodell. Vi behöver lära av våra misslyckanden och utforma framtidens vård med ledning av FN:s 17 mål för hållbar global utveckling. Detta formulerar vi i 10 reforminitiativ.

1. En ekologisk och global hälso- och sjukvård

Världen kommer att drabbas av nya pandemier från virus och parasiter överförda från djur till människa. Den legendariske amerikanske biologen Barry Commoner sammanfattade fyra ekologiska principer (The Closing Circle, 1971) i devisen ”Allt hänger ihop med allt annat: ekosfären tillhör allt levande”. Hälso- och sjukvården bör vila på denna insikt, som bör bli del av hälsoprofessionernas etiska regler.

Begreppet ”gemensam hälsa för djur och människor” bör bli allmän lag. Skandinavien och EU kan vitalisera det internationella samarbetet mellan expertorganen för human hälsa, jordbruk, djurhälsa och meteorologi (WHO, FAO, OEI och WMO) och en global underrättelsetjänst för att spåra, hantera och följa upp hälsohot och pandemier etableras.

2. En stark primärvård tryggar helhetssyn och kontinuitet

Oavsett om vården bedrivs i kommunal eller statlig regi krävs ökad statlig finansiering.

Lars L Gustafsson och Ingvar Krakau
Karolinska Institutet

Primärvården måste äntligen bli hälso- och sjukvårdens centrum och garantera helhetssyn, kontinuitet och patientens behov av specialistvård. Om detta råder bred enighet efter utredningen ”God och nära vård” (SOU 2020:19). Men tankar måste omsättas i praktisk vardag. 

3. Uthålligt finansierad hälso- och sjukvård och äldrevård

Resurserna är ansträngda. Det är välkänt att de äldre står för merparten av vårdens kostnader men nu hotar vårdens ekonomi också av exponentiellt ökande utgifter för nya läkemedel och terapier. Oavsett om vården bedrivs i kommunal eller statlig regi krävs ökad statlig finansiering.

4. Professionell ledning, kompetens och transparens på alla nivåer

Allt som görs i vården ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, ges efter behov, bedrivas i team, stödjas av kollegialt samarbete med fortbildning och med lättillgängliga kunskapsstöd. Dagens auktoritära styrmodell, så kallad nationell kunskapsstyrning, saknar vetenskaplig grund och förminskar professionernas roll och ansvar. Denna ledningsmodell behöver skrotas.

Myndigheterna måste konkret och tydligt ansvara för ramar, nationella prioriteringar och kunskapsstöd tillsammans med vårdens professioner, universitet och högskolor. Hälsomyndigheterna bör förstärkas med expertis och med självständiga vetenskapliga råd för omvärldsanalys, medicinsk utveckling och internationellt samarbete.

5. Beredskap för det otänkbara

Covid-19 pandemin visar att det otänkbara blir verklighet. Naturen går sina egna vägar och planetens framtid är hotad. FN:s agenda 2030 tar ett helhetsgrepp för företagande, hälsa, liv och sjukvård. Detta program bör styra vår beredskap och internationella samarbeten vid pandemier, extremt väder, översvämningar, bränder och ekologiska katastrofer. Först då kommer vården att kunna hantera det oväntade eller otänkbara.

Forskning och utbildning stödjer lärande, stimulerar och ger kunskap för att reformera behandlingar och arbetssätt. Därför krävs ökade anslag för nyfikenhetsdriven forskning till forskningsråd och universitet. Även vårdens ledning, inte minst den politiska styrningen, måste bli kunskapsbaserad och patientfokuserad.

7. Fri från särintressen

All skattefinansierad hälso- och sjukvård och äldrevård ska ske i en kultur som värnar patientens bästa framför särintressen. Hälso- och sjukvården har utmärkts av många skandaler kring NKS och vid dataupphandlingar. Kollegiala samråd, etiska förhållningssätt och en strikt jävspolicy för alla berörda, inklusive förtroendevalda, skyddar mot otillbörlig påverkan. Huvudmännens revisionsenheter och Riksrevisionsverket bör årligen utvärdera att sjukvård och äldrevård värnar integritet och självständighet.

8. Hälsa ska inte upphandlas som en vara

Upphandling av vård liksom vårdval kan förskjuta ekonomiska resurser och kompetens från patienter med störst behov till de med mindre. Därför är det viktigt att följa upp och mäta medicinska resultat och låta patienterna själva utvärdera vården. Detta har diskuterats i många år. Nu är det dags att komma till skott. ”Vad kostar ett mästerverk?” frågade Umberto Eco i en legendarisk essä. Låt oss inte bli svaret skyldiga.

Vårdval kan enbart erbjudas vid standardiserade förlopp/ingrepp och aldrig för vård och omsorg vid komplexa sjukdomar och behov eller när oron kan bli oändlig (till exempel inom barnhälsovården).

9. Professionella inköp

Nya teknologier som cell- och genterapi och läkemedel kan bli en gökunge i hälso- och sjukvårdens budget med årskostnader på upp till 20 miljoner kronor per patient i extrema fall. Multinationella läkemedelsjättar dominerar en marknad som omsätter 10­ 000 miljarder årligen. Det hastar med en nyordning där universitetssjukhus, vårdgivare eller stater i internationella konsortier blir professionella förhandlare gentemot en marknad präglad av oligopol.

10. Digital infrastruktur, spetskompetens och öppna kunskapskällor

Dagens hälso- och sjukvård saknar kommunicerbara digitala system. Patientdata ska lagras nationellt, helt skiljt från applikationer och medge uppföljning av kvalitet och forskning, vårdens ”nervsystem”. Hälso- och sjukvården behöver investera i en egen nationell digital infrastruktur bemannad med teknisk och medicinsk kompetens med både spets och bredd. Dagens konsultberoende saboterar hälso- och sjukvårdens effektivitet och utveckling.

Tillsätt en framtidskommission 

Vi anser att det krävs reella reformer. Vården behöver bedrivas med stärkt professionellt inflytande utifrån etiska och ekologiska principer, FN-stadgan om mänskliga rättigheter och WHO:s deklaration om rätt till hälsa och sjukvård för alla. Det hastar att riksdagen tillsätter en framtidskommission för hälso- och sjukvården och äldrevården.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00