Forskare: DN drar omöjlig slutsats om kommunala kontra privata äldreboenden

Den 11 oktober publicerade Dagens Nyheter (DN) en granskande artikel i serien Fakta i frågan med den kritiska frågeställningen ”Var privata äldreboenden sämre än kommunala på att skydda äldre?”. Kristoffer Örstadius analyserar påståendet att privatdrivna äldreboenden haft högre dödlighet under covid-19 pandemin är kommunala. Frågan om det finns skillnader i olika utfall mellan offentligt och privat driven vård och omsorg är självfallet intressant. Den slutsats som DN drar utifrån den statistik och de data som de haft tillgång till är dock inte möjlig.

Intensiv debatt pågår

Överdödligheten på äldreboenden har varit en het fråga. Enligt Socialstyrelsens siffror så har 40 procent av alla 70 år och äldre och 55 procent av alla 85 år och äldre som dött i covid-19 under 2020–2021 avlidit på särskilt boenden.

Även IVO:s (Inspektionen för vård och omsorgs) granskning av vården vid äldreboende pekade ut brister i den medicinska vården på äldreboenden i alla regioner. Frågan om omfattning och kvaliteten på den medicinska vården vid äldreboenden är inte ny och en intensiv debatt pågår om kommunerna ska få anställa läkare och kring det medicinska ansvaret på äldreboenden.

Saknas viktiga parametrar

Det saknas flera viktiga parametrar i analysen som gör uppdelningen mellan offentlig och privat vård mycket tveksam.

DN:s artikel vilar på jämförelser mellan antal döda på kommunala äldreboenden och andelen döda på privatdrivna äldreboenden under covid-19 pandemin 2020. Örstadius slutsats är att privatdrivna äldreboenden har samma dödlighet som kommunala. Läsaren får därför uppfattningen att det inte spelar någon roll om man bor på äldreboende, kommunalt eller privatdrivet, när det gäller risken för överdödlighet.

Dock saknas flera viktiga parametrar i analysen som gör uppdelningen mellan offentlig och privat vård mycket tveksam.

”Saknas i DN:s analys”

DN:s artikel tar inte hänsyn till vem som bedriver medicinsk vård, privata eller kommunala vårdgivare, på äldreboenden utan jämför bara ägande/driftsformerna för själva boendena. Vidare så beaktar inte analysen den stora omfattning av hyrpersonal och timanställda i äldreboenden, som ofta förmedlas av privata vårdbolag, oavsett om driftsformen är kommunal eller privat. Detta gör det omöjligt och inte heller meningsfullt att avgöra om privat eller kommunalt bedriven vård på äldreboende medförde ökad dödlighet.

Inte heller är folkbokföringsadress en optimal uppgift då korttidsboende och snabbt upprättade covid-19 enheter saknas i en sådan datainsamling. Detta leder till ett stort statistiskt bortfall, vilket DN själva erkänner. Analysen presenterar flera parametrar som resultaten justerats för, bland annat ålder och kön. Några av dom viktigaste riskfaktorerna för dödlighet i covid-19 är multisjuklighet och skörhet men dessa saknas i DN:s analys.

En direkt jämförelse mellan privat och kommunalt drivna äldreboenden säger därför lite om vilken typ av medicinsk vård som de boende får. I Sverige är det medicinska vårduppdraget på äldreboenden ofta upphandlat och kan bedrivas av kommunala eller privata aktörer. En kommunal aktör kan ansvara för social omsorg men bedriver nödvändigtvis inte medicinsk vård. I Region Stockholm är drygt hälften av äldreboenden drivna i privat regi men hela 90 procent av alla äldreboenden får stöd med sjukvård via upphandlade läkare och sjuksköterskor från två privata aktörer.

Kärnfrågan förblir därför obesvarad – om det fanns någon skillnad i dödlighet mellan privata och kommunalt drivna äldreboenden.

Den enkla uppdelningen problematisk

Hur kan då överdödligheten på äldreboenden inom vissa regioner förklaras? Det är inte tillräckligt att ange samhällspridningen som orsak till överdödligheten vid äldreboenden 2020.

För att kunna avgöra om privat eller offentlig vård är förknippad med ökad dödlighet är det viktigt med studier som inbegriper flera viktiga parametrar. Det bör tas hänsyn till läkarinsatserna och om det omfatta ansvar för medicinsk fortbildning, andel hyrpersonal, andel timanställda, de boendes skörhet, personaltäthet, och kompetens.

Den enkla uppdelningen av ”privat” och ”offentligt” är problematisk och beskriver inte dagens verklighet på äldreboenden med bristande integrering av social omsorg och medicinsk vård. En sådan analys bör också samköras mot andra validerade registerdata såsom Socialstyrelsens statistik och Svenska palliativregistrets uppgifter om avlidna på särskilda boenden.