Regeringens utredare vill använda Snapchat

Psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius ska utreda hur tvångsåtgärderna mot barn och unga inom psykiatrin kan minskas kraftigt – eller tas bort helt. Det är ett uppdrag hon har beslutat att försöka genomföra så öppet det bara är möjligt.

– Det heter ju statens offentliga utredningar. Vi har beslutat att kalla det här för Den offentliga utredningen, säger hon till Altinget.

Målet är att ge medborgarna en inblick i utredningsarbetet.

– Men själva förslagen, de kommer så klart inte förrän man lämnar betänkandet till ministern.

Visa upp svarta lådan

Det här är ett ämne som helt och hållet handlar om unga.

Kerstin Evelius

Dem som utredaren har i sikte att nå ut till är en grupp som också direkt berörs av den lagstiftning som ses över: gymnasieungdomar. Direkt eller via samhällslärarna. Ska man nå de unga går det inte att genomföra utredningen på traditionellt statlig utredarevis, är Evelius bedömning.

– En tant eller farbror får ett uppdrag, något eller ett par år senare kommer 15 miljoner sidor juridisk text som är väldigt svår att sätta sig in i. En stor och svår textmassa. Vi vill försöka visa vad som sker i den svarta lådan. Hur går det egentligen till när man arbetar fram ett lagförslag? säger hon.

Samma tvångsåtgärder kan användas mot ett barn som mot en vuxen. Det finns inte heller några särskilda begränsningar eller särskild hänsyn som ska tas till att det handlar om ett barn. Ordet barn är frånvarande i lagstiftningen. 

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg i förordet till BO-rapporten Bryt tystnaden

Själva betänkandet som Kerstin Evelius ska lämna över till regeringen i slutet av nästa år kommer inte att vara annorlunda än andra betänkanden, utan det är processen fram dit hon som vill försöka genomföra på ett annorlunda sätt.

– Jag är säker på att vårt betänkande också kommer vara svårt att läsa om man är ung och inte skolad.

Utredningens egen idé

Idén att göra en offentlig utredning med ovanligt hög öppenhetsambition kommer inte från regeringen, utan från Kerstin Evelius och hennes medarbetare. Hon talar om de tre faser i utredningsarbetet som ska förmedlas: 1) uppdraget från regeringen 2) att hämta in information från unga, anhöriga och vårdpersonal 3) att skriva betänkandet.

Hur det öppna arbetet ska gå till i praktiken är inte helt klart ännu. Utredningens avstamp sker efter jul- och nyårshelgerna. Kerstin Evelius säger att utredningen ska finnas där ungdomarna är och hon vill även bjuda in till öppna forum.

– Youtube. Vi måste vara på youtube. Och snapchat, även om jag inte riktigt vet vad det är ännu, säger hon.

Ambition demokratifiering

Hon tror att uppdraget är extra lämpligt att göra ett försök att nå ut med. Ämnet är tacksamt, det är en kort utredning och utredningen har en anställd kommunikatör. Ambitionen är demokratifiering.

– Det ska inte bara vara någon mjällig tant som lämnar fram ett betänkande, säger hon.

Barn behandlas som vuxna

Vad gäller själva uppdraget så ska Kerstin Evelius se över dagens lagstiftning som reglerar tvångsåtgärder inom psykiatrin. En lagstiftning som i dag inte gör någon skillnad på barn eller vuxna.

– Det finns inget barnperspektiv. Det är samma sak om du är en 11-årig flicka eller 31-årig man, säger nationella psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius till Altinget och tillägger att "det var lite av en chock" när hon insåg detta.

Problematiken med tvångsåtgärder mot barn och unga uppmärksammades av Barnombudsmannens rapport Bryt tystnaden från 2013. Sverige har också fått internationell kritik från FN:s barnrättskommitté, berättar Kerstin Evelius.

– Förra regeringen gjorde en del, men med ett mer försiktigt anslag, säger hon.

Men nu vill regeringen alltså ta ett radikalt grepp på frågan med ett tydligt mål om att få ner åtgärder som bältning, tvångsmedicinering och isolering för barn och unga. Särskilt flickor är överrepresenterade vid tvångsåtgärder.

Smart att bryta ut barnen

I februari lämnade Barnrättighetsutredningen över sitt slutbetänkande om hur Barnkonventionen ska bli svensk lag till barnminister Åsa Regnér, ett betänkande där bristen på barnperspektiv i svensk psykiatrilagstiftning pekas ut. Att se över lagstiftningen är en logisk följd av Barnrättighetsutredningen, enligt Evelius.

Det har genomförts två större helhetsutredningar om psykiatrin, 2002 och 2012.

– Där hade man inte heller något barnperspektiv, säger Kerstin Evelius och fortsätter.

– Min personliga uppfattning är att det är ett himla smart grepp att bryta ut barnen och titta på den delen för sig. De två stora utredningarna – man har inte kommit någon vart. Ingen av dem har resulterat i några propositioner. Man har tagit så himla stort grepp, det är en enormt stor materia, säger hon.