Distriktsläkarföreningen: Sluta skissa på nya detaljregleringar

I mitten av mars började vårdcentralerna mer eller mindre självmant ställa om. Men det fanns få direktiv uppifrån. Vi är vana vid politiska utspel om sjukvård och detaljstyrning av olika slag. Därför ledde förvaltningens handfallenhet till att det sannolikt tog längre tid för ”lydiga” vårdcentraler att ställa om, vårdcentraler som normalt var vana att följa order.

Vi har sluppit påbud

När vi så förstod att vi inte skulle få direktiv eller annan styrning, tog arbetet fart. Faktum är att jag aldrig haft så roligt på jobbet som under covid-19. Det är första gången under mina över 20 år som läkare, som vi i professionen tagit befälet, fattat beslut, prioriterat och fokuserat på hur vi på bäst sätt ska lösa ett problem.

Vi har sluppit påbud från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vi har sluppit den ekonomiska detaljstyrningen från politikerna, med ersättningar ämnade att stimulera fler besök eller vissa typer av besök, en styrning som ofta tvingat oss att arbeta på ett visst sätt – inte sällan ett sätt som vi själva anser vara ineffektivt och inte leda till bättre hälsa hos befolkningen.

Kväv inte kraften som finns

Tyvärr ser vi inga tecken på att man från politiskt håll dragit några slutsatser för framtiden. Ändringarna av de ekonomiska ersättningarna till vårdcentralerna i Stockholm har inte bara varit avsevärt lägre än normalt, besluten har också fattats utan framförhållning, och bara för någon månad i taget. Det är svårt att tolka det på annat sätt än att man fortfarande anser att det normalt gällande, extremt styrande systemet, är att föredra.

Låt viljan att göra arbetet bättre bli vägledande, i stället för repressiva styrsystem som skapar ängsliga och lyda vårdgivare utan förmåga till anpassning.

Ylva Sandström
Ordförande, Distriktsläkarföreningen i Stockholm

Tvärtom får vi signaler att tjänstemännen i förvaltningen i detta nu sitter och skissar på nya system, nya detaljregleringar kring hur arbetet i primärvården ska gå till. Kan vi inte låta lärdomen av covid-19 vara just att vi bör övergå till en styrning som bygger på tillit till vårdprofessionerna? Vi har visat att det fungerar i kris – varför skulle det fungera sämre normalt?

Låt viljan att göra arbetet bättre bli vägledande, i stället för repressiva styrsystem som skapar ängsliga och lyda vårdgivare utan förmåga till anpassning. Ta till vara på den kraft som finns, i stället för att kväva den. Låt oss inte återgå till arbetet som det var innan, då det bränt ut medarbetare och skapat missnöjda patienter.

Väntar ökad kaos?

Efter covid-19 står vi också inför nya utmaningar – hur vi ska hantera en enorm vårdskuld. En stor andel av våra kroniskt sjuka patienter har fått skjuta på sina besök. Sjukhusen har också skjutit på operationer och planerade besök. Medan patienterna väntar på tid i specialistvården, är det primärvården som har ansvar för patienterna.

Förutom att betala vår egen ”vårdskuld” är risken sålunda överhängande att sjukhusens vårdskuld kommer att belasta primärvården i form av förlängda sjukskrivningar, kontroller och behandlingar. Det kommer att innebära en enorm påfrestning för den primärvård som redan före pandemin brottats med underbemanning och underfinansiering. Kommer den utlovade satsningen på primärvården få stå tillbaks på grund av enorma resursbehov på sjukhusen? Och vad blir i så fall konsekvenserna av det? Ökad kaos på våra akutmottagningar?

Ta bort detaljstyrningen

Vi behöver än mer satsa på den vård vi vet fungerar och är kostnadseffektiv – en primärvårdsreform med fast läkare till hela befolkningen, en fast läkare med ett rimligt antal patienter och ett avgränsat uppdrag, och utan den detaljstyrning som karaktäriserar dagens primärvård.

Den här krisen kommer att pågå i många år. Hur det ska gå beror på vilka lärdomar som tas tillvara efter covid-19.