Debatt: Vård måste levereras även efter pandemin – vårdskulden växer

När pandemin är över kommer det att finnas ett stort uppdämt behov av vård och social omsorg bland landets patienter och brukare.

Alla aktörer behövs

Den 22 april rapporterade Dagens Samhälle (DS): ”Sjukvården kommer att starta i en brant uppförsbacke när coronakrisen är över. Just nu ställs tusentals operationer in varje vecka i Sverige.” Genom att granska data från Svenskt perioperativt register kunde DS konstatera att antalet planerade operationer minskat med 74 procent vecka 15 i år. Varje vecka ställs 7 000 planerade operationer in.

Med ett uppdämt vårdbehov kommer alla aktörer att behövas. Staten måste därför säkerställa att samtliga stödåtgärder för vården och omsorgen kommer samtliga relevanta aktörer till del.

Besked saknas

På tisdagen meddelades att regeringen föreslår ett tillskott på två miljarder kronor till kommuner och regioner, utöver de tre miljarder som riksdagen tidigare beslutat om. Detta för att kompensera merkostnader kopplade till pandemin.

Liksom kommuner och regioner har idéburna och privata vårdgivare runtom i Sverige ställt om sina verksamheter med anledning av pandemin. 

Antje Dedering och Ulrika Stuart Hamilton

Kommuner och regioner kommer kunna söka ersättning för personalkostnader, skyddsutrustning och utrustning för intensivvård. Detta är positivt, men regeringen har ännu inte gett besked om hur man avser säkerställa att dessa medel även kommer idéburna och privata vårdgivare till del.

Otydligt löfte

Liksom kommuner och regioner har idéburna och privata vårdgivare runtom i Sverige ställt om sina verksamheter med anledning av pandemin. Planerad vård skjuts upp för att kunna bistå regionerna med akuta insatser. Merkostnader i form av provtagningsmaterial, bemanning och extra tung vård samlas på hög. Skyddsutrustningen är dyrare än normalt, eftersom de vanliga leveransvägarna inte fungerar.

På grund av detta är det positivt att staten kompenserar för merkostnader. Men i den förordning (SFS 2020:193) där kompensationen regleras är löftet inte lika tydligt. Det finns bestämmelser om vilka kostnader regioner och kommuner kan få ersättning för och hur själva hanteringen av ersättningen ska gå till, men de är formulerade på sådant sätt att det finns en risk att ersättningen inte kommer alla vårdgivare till del.

"Vore förödande"

Trots att tisdagens tillskott om två miljarder ökar möjligheten att pengarna räcker råder det alltså en osäkerhet om hur idéburna och privata aktörer ska kunna ta del av dem. Det vore förödande om inte dessa verksamheter ges möjlighet att både under och efter coronakrisen kunna fortsätta leverera vård och omsorg.

Famna och Vårdföretagarna, som organiserar idéburna och privata vård- och omsorgsgivare, har därför tillsammans tillskrivit regeringen. Vi vill ha ett förtydligande i detta avseende.

Stor vårdskuld

När vi tagit oss igenom den akuta krisen och befinner oss på andra sidan pandemin måste livet gå vidare. Tusentals människor kommer ha fått vänta på den icke-akuta vården och åtgärder av stor betydelse för livskvaliteten. Människor som gått i månader med en värkande höft eller allt sämre syn får just nu höftleds- och starroperationer skjutna på framtiden.

Vården och omsorgen kommer att ha en stor skuld att betala tillbaka till alla dem som nu får vänta. Redan nu måste vi rusta oss för tiden efter krisen. Ovan föreslagna justeringar i förordningen kan vara en god hjälp på vägen.