Debatt

Debatt: Hög tid att ta ställning i kärnvapenfrågan

DEBATT. Svenska läkare mot kärnvapen uppmanar enskilda länder att på riktigt ta avstånd från kärnvapenrelaterade aktiviteter.

Josefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen
Josefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Josefin Lind
generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen

Med stående ovationer antogs FN:s konvention om ett kärnvapenförbud i somras. Konventionen är resultatet av mångårigt arbete av ambitiösa stater och ett hårt arbetande civilsamhälle med International Campaign to Abolish Nuclear Weapons i spetsen. Konventionen som förbjuder bland annat innehav och användning av kärnvapen samt att assistera i förbjudna aktiviteter är ett viktigt steg i utvecklingen av den humanitära rätten och likställer kärnvapen med de övriga massförstörelsevapnen, som sedan decennier har varit förbjudna genom liknande avtal.

ICAN får Nobels fredspris

International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) tilldelas 2017 års Nobels fredspris för sitt arbete med inte bara att driva fram konventionen, utan för att ha omformulerat kärnvapendebatten genom att belysa de humanitära konsekvenserna av kärnvapen och bildat en global norm mot detta avskyvärda vapen. Priset är ett viktigt erkännande för civilsamhällets roll och för de vittnesmål från överlevare från Hiroshima och Nagasaki som kampanjen har varit en kanal för. Priset är också en viktig signal till världens ledare att ansluta sig till konventionen och implementera sina skyldigheter enligt Icke-spridningsavtalet om kärnvapen, NPT som alltjämt tilldelas en central roll i nedrustnings- och ickespridningsarbetet.

Ny norm mot massförstörelsevapen

Flera klassiska nedrustningsländer i EU-länder har deltagit i förhandlingarna såsom Irland, Österrike och Sverige, men även mindre stater som också avfärdar kärnvapnen som omoraliska vapen och alldeles för destruktiva för att tillhöra modern säkerhetspolitik som Lichtenstein och Malta. Processen med att förbjuda kärnvapen har just utgjort en kanal för stater som inte vanligen har haft en röst i nedrustningssammanhang att verkställa sina skyldigheter och i framtagandet av en ny norm mot massförstörelsevapen.

FN-förhandlingarna inte exkluderande

De länder som har valt att bojkotta dessa FN-förhandlingar har kritiserat förhandlingarna att vara exkluderande och avtalet att vara tandlöst - men processen har varit öppen för alla FN:s medlemsstater att delta i och vi ser redan nu hur avtalet ger effekt i säkerhetsdiskussioner och internationella fora. Väldigt få kärnvapendebatter idag undgår att diskutera konventionen, oavsett om debattörerna anser att användning av massförstörelsevapen bör vara illegalt eller om det bör vara fortsatt lagligt. I alltfler parlament Europa över introduceras konventionen för parlamentariker att ta ställning för. Nu senast enades en majoritet av parlamentarikerna i Natolandet Italiens parlament i stöd för konventionen, vi har sett liknande strömningar i Tyskland, Nederländerna och Norge. Kärnvapenländerna och deras allierades bojkott av förhandlingarna ledde inte till avstannande av förhandlingarna utan endast till att de tydligt indikerade att de har för avsikt att behålla sina kärnvapen och sina kärnvapendoktriner för överskådlig framtid, den globala majoriteten till trots.

Sverige - ta ställning

Avtalet inkluderar flera viktiga skyldigheter för avtalets statsparter, bland annat förbud mot innehav, produktion, användning, hot om användning, provsprängning och överföring av kärnvapen. Det innehåller även lika viktiga rättigheter för kärnvapnens offer och för miljöskador av kärnvapenrelaterade aktiviteter samt skyldigheter för statsparterna att värna om avtalet och dess värdegrund. Avtalet reglerar inte militära samarbeten med kärnvapenstater eller deras allierade, utan det är öppet för bilaterala överenskommelser och upp till avtalets statspart att säkerställa att man inte bryter mot avtalets förbud eller värdegrund. Det innebär att för svensk del kan militära samarbeten med Nato och USA fortgå då Sverige redan idag är exkluderade från övningar och samarbeten som inkluderar kärnvapen. Detta behöver självfallet formaliseras och översyn bör ske, vilket regeringen nyligt deklarerat kommer att genomföras. Det avgörande för den svenska utredningen blir att ta ställning till frågan, ska Sverige vara med och planera för användning av massförstörelsevapen eller ska Sverige ta avstånd från det mest destruktiva massförstörelsevapen som mänskligheten har uppfunnit, en gång för alla?

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00