Debatt: Corona gör det nödvändigt att öka den digitala vården

DEBATT. Genom att betydligt öka de digitala besöken kan risken för smittspridning av Covid-19 minska. Patienter slipper riskera smitta på vårdinrättningar samtidigt som resurser frigörs inom vården, skriver Leif Dahlberg och Håkan Nerovid, Lunds universitet.

Leif Dahlberg
Senior professor i ortopedi, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Håkan Nero
Med dr, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

 

Ur erfarenheter sedan Dr John Snow beskrev spridningen av kolera i London på mitten av 1800-talet fram till i dag, har kunskapen utvecklats av vad som nu framstår som viktiga åtgärder i pågående Covid-19 pandemi. Fokus är nu, när smittan har fått fäste, att sprida ut insjuknandet över tiden för att förlänga epidemin.

Immuniteten byggs upp

Detta görs med lokalt arbete för tidig upptäckt, isolering av sjuka och alla med symptom på smitta, god hygien med handtvätt samt att hålla avstånd till varandra och undvika samlingar med många människor.

Med denna strategi byggs också immuniteten upp i befolkningen samtidigt som vi säkerställer att de som löper störst risk att ta skada av smittan, mestadels äldre och tidigare sjuka, inte kommer att behöva sjukhusvård samtidigt.

Sjukvården behöver också minska risken för att personal insjuknar för att kunna hålla personalstyrkan intakt. Detta uppnås genom att inte ta emot besök av patienter med misstänkt smitta. En förhoppning är att prioritering av patienter med behov av intensivvårdsresurser med dessa insatser kan undvikas i Sverige.

Nedprioriterade operationer

Socialstyrelsen har meddelat att information om hur resurser behöver omprioriteras avseende kroniska och mindre allvarliga tillstånd kommer inom kort.

Det kommer inom ortopedin att handla om en nedprioritering av elektiva ledprotesoperationer på grund av artros, cirka 2000 till 3000 i månaden. Artros är världens vanligaste ledsjukdom med stor sjukdomsbörda. Dessa operationer har redan ställts in på några sjukhus i Sverige.

Samtidigt kommer rekommendation att individer över 70 år ska vara hemma i mesta möjliga mån utan att ta emot besök. Sammantaget leder det till att annan behandling för patienter med artros, så kallade artrosskolor, där patienter får evidensbaserad grundbehandling med sjukdomsinformation och träning, ställs in.

Ett viktigt redskap

Det är av yttersta vikt att det finns bra alternativ för våra kroniskt sjuka och sårbara individer att kunna fortsätta med sin behandling och träning. Specifikt för de kroniska sjukdomarna gäller att kontinuerlig behandling och följsamhet är oerhört viktig. 

Här kommer digitala tjänster och behandlingar in som ett viktigt redskap för både vårdgivare och brukare. Patienter slipper då riskera smitta på vårdinrättningar och kan få hjälp på distans. Samtidigt frigörs resurser för de inom vården som behöver ägna tid åt smittan.

Billigare med digital vård

Det har gått långsamt för Sverige att införa digitala vårdformer i större skala, trots det ambitiösa målet för 2025: att Sverige ska vara bäst i världen på digital vård. Forskning i Sverige och USA visar att kroniskt sjuka svarar väldigt bra på digital behandling.

Som exempel, Björn Ekman vid Lunds Universitet, har nyligen i en hälsoekonomisk rapport visat att digital vård vid artros är 75 procent billigare jämfört med traditionell vård. Samtidigt visar våra studier att kontinuerlig digital artrosbehandling under ett år halverar smärtan, ger 50 procent förbättrad funktion och att hälften av alla som önskade operation före behandlingen har ändrat sig.

Minskar risken

I England vill NHS (National health service) att landets 7 000 enheter med allmänläkare ska i så stor utsträckning som möjligt använda sig av digitala verktyg i mötet med sina patienter. Genom att betydligt öka de digitala besöken kan risken för smittspridning av Covid-19 minska, samtidigt som tid frigörs till vårdgivarna för att ta hand om den extra arbetsbörda skapad av virusets spridning.

Det är en rationell strategi bland alla de övriga åtgärder som kommer att behöva vidtas i spåren av Covid-19 framgent. Vi föreslår att Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter eller beslutsfattare redan nu överväger en liknande rekommendation, åtminstone för besök eller vård relaterad till den äldre kroniska åldersgruppen.

Forrige artikel "Sveriges krisberedskap är helt undermålig" Næste artikel "Hallengren måste röja undan hindren för digitaliseringen av äldreomsorgen"
FHM ville tidigt se provtagning inom äldreomsorgen

FHM ville tidigt se provtagning inom äldreomsorgen

CORONA. Provtagningen i äldreomsorgen har gått trögt, men enligt Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten (FHM), har detta lyfts fram som prioriterat av myndigheten hela tiden. Hon avfärdar också kritiken om att Sverige inte tillvaratagit möjligheten att studera smittspridning i skolorna.

Antalet självmord oförändrat trots statens nollvision

Antalet självmord oförändrat trots statens nollvision

SJÄLVMORD. Riksrevisionen ska granska statens suicidpreventiva arbete. Trots en nollvision sedan 2008 är antalet självmord per år oförändrat.

– Beslutet har bara varit en hyllvärmare, säger Pirjo Stråte, vice förbundsordförande för Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES)