Debatt

Debatt: Bristande information skapar motstånd till omställningen

DEBATT. Vi behöver en medveten och kraftfull omställning av vården i Västra Götalandsregionen. Nu är det hög tid att få patienter och personal med på denna resa, skriver Håkan Lösnitz och Matz Dovstrand från Sverigedemokraterna. 

Foto: Jonas Dagson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Håkan Lösnitz (SD)
Regionråd, Västra Götalandsregionen
Matz Dovstrand (SD)
Ledamot, Sahlgrenska universitetssjukhuset

 

Sjukvården i Västra Götalandsregionen har en ytterst ansträngd ekonomi, brist på kompetent personal och en oacceptabel kösituation. En del av lösningen på dessa problem är enligt statliga utredningar att en så kallad omställning måste ske. Västra Götalandsregionen tog redan 2017 ett eget beslut på omställning inom sjukvården.

Ökade vårdkostnader

Men vad innebär då detta? Vi kan börja med att konstatera att om vi fortsätter att bedriva hälso- och sjukvård på samma sätt som vi gör i dag, så kommer samtliga nytillkommande personer på arbetsmarknaden att behövas inom kommunal och regionala sektor. Detta enligt en rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Det beror på att den tillgängliga arbetskraften under kommande år inte ökar i relation till befolkningsökningen. SKR konstaterar samtidigt att vår befolkning blir allt äldre med ökande vårdbehov vilket också innebär ökade vårdkostnader.

Vi efterlyser därför ett mycket bättre förankringsarbete och vill uppmärksamma behovet av att förse alla med en tydlig karta under omställningsresan, så att vi inte kör vilse.

Håkan Lösnitz och Matz Dovstrand
Sverigedemokraterna

En annan bidragande orsak till ökande kostnader inom vården är, paradoxalt nog, att vår sjukvård har blivit så mycket bättre. Cancerpatienter, som tidigare avled av sin sjukdom, botas i dag allt oftare. Med hjälp av nya metoder finns i dag bot mot olika hjärt- och kärlsjukdomar, vilket bidrar till ökad livslängd. Båda dessa förbättringar av vården sker tyvärr ofta till mycket höga kostnader.

Nya innovationer

Men hur kommer då nämnda omställning av vården att påverka oss invånare och patienter? Det som sker just nu är att sjukvården försöker att minska antalet individer som blir inlagda på sjukhus, men om detta ändå sker ska vistelsetiden vara så kort som möjligt.

För att klara detta satsas bland annat på så kallad dagkirurgi, vilket innebär att ingrepp och utskrivning sker under samma dag. Detta är ett sätt att minska behovet av dyra vårdplatser på våra sjukhus och har möjliggjorts genom många nya innovationer inom operationsområdet.

"Ger bättre vård"

Ett annat område som kräver förändring är den så kallade sällanvården, vilken måste utvecklas och koncentreras till färre platser. Anledningen är dels för att den är för dyr och resurskrävande att bedrivas på alla sjukhus eller vårdinrättningar, dels för att läkare, kirurger och specialistsjuksköterskor som utför denna typ av vård ska kunna bibehålla eller höja sin kompetensnivå.

Ett exempel på den i omställningen prioriterade digitaliseringen av vården, är att patienter får monitorering (digital uppföljning) i hemmet. Detta hindrar akuta inläggningar och ger bättre vård.

Det visar resultat från norra Sverige där denna utveckling tvingats fram på grund av de där oftast betydande geografiska avstånden mellan patient och vårdgivare. Läkare får i realtid information om patientens status och kan agera direkt, vilket då självfallet innebär minskat vårdbehov och lidande, men också lägre vårdkostnader.

Vård i hemmet

Sahlgrenska universitetssjukhuset har som ett led i nämnda omställning startat upp fem mobila team vilka utför kvalificerad vård i hemmet och undviker därmed inläggningar på storsjukhusens akutavdelningar. Andra förändringar är naturligtvis fler former av digitalisering, som exempelvis vår egen Närhälsan online, där man kan få träffa en läkare via sin telefon.

Bristande information

Som vi kan konstatera så finns det många olika åtgärder som ryms inom omställningen av vården, men det som skapar motstånd till förändringar är bristande information till befolkning, patienter, anhöriga, personal och även politiker. Vi är av naturen något motvilliga och skeptiska till förändringar och om en sådan ”drabbar” någon finns oftast en vilja att i stället låta allt förbli vid det kända och invanda.

"Skapade oro"

Ett annat bra exempel på omställningsarbetet i Västra Götalandsregionen är förslaget om en försöksverksamhet vid Mariestads sjukhus, som ska bli ett närvårdscentrum med bland annat ”digifysiska” rum i vilka patienter kan få träffa sin specialistläkare genom digital kontakt.

Detta ärende bordlades dock på det senaste regionsstyrelsemötet, då förändringen skapade oro bland anställda, patienter och invånare eftersom inte alla berörda kände sig tillräckligt väl informerade för ett sådant viktigt steg.

Kontentan av detta inlägg är, att när förändringar ska ske så måste också alla berörda parter informeras om varför förändringen ska ske och hur förändringarna kommer att påverka patienterna. Alla måste också förstå varför detta är nödvändigt och vad som förväntas bli resultatet av förändringen.

Ett bättre förankringsarbete

Vi behöver en medveten, kraftfull och tydligt målinriktad omställning av vården i Västra Götalandsregionen. Nu är det hög tid att få patienter och personal med på denna resa.

Vi ser att det saknas information och en tydlig, adekvat och lättförståelig beskrivning av helheten till personal, patienter och deras anhöriga och inte minst politiker på alla nivåer inom Västra Götalandsregionen. Vi efterlyser därför ett mycket bättre förankringsarbete och vill uppmärksamma behovet av att förse alla med en tydlig karta under omställningsresan, så att vi inte kör vilse.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00