Danmark förhandlar om prioriteringar i vården

Utan att ha blåst i några trumpeter om saken har Danmarks hälsovårdsminister Sophie Løhde (Venstre) satt igång möten med folketingets hälsovårdstalesmän om en av hälso- och sjukvårdens mest känsliga frågor. Frågan gäller huruvida folketinget formellt eller informellt ska acceptera hårdare prioriteringar i hälso- och sjukvården.

Processen kickstartades när Danske Regioner i början av februari lanserade en ny modell för prioritering av sjukhusmedicin, som de vill införa om bara tio månader. Regionerna har via Danske Regioner efterlyst ett mer eller mindre formellt grönt ljus från folketingspolitikerna.

Hälsovårdsminister Sophie Løhde och talesmännen har hittills haft två möten. Ett tredje äger rum i slutet av mars, och kanske blir det ytterligare ett möte därefter.

Osäkert var det landar

Enligt uppgifter till Altinget är det inte helt klart vad mötena ska utmynna i rent konkret. På de två första mötena lades en del tid på externa upplägg från Danske Regioners Bent Hansen (Socialdemokraterna), ordföranden i den danska läkarföreningen Andreas Rudkjøbing, chefen för Danska Patienter, Morten Freil, ordföranden i cancerföreningen Kræftens Bekæmpelse, Dorthe Gylling Crüger och professor Jakob Kjellberg från Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning.

Diskussionsmöte eller politisk överenskommelse 

Resultatet av mötena anses kunna variera kraftigt. Om politikerna inte kan komma överens om något alls kommer mötena att bli möten om prioritering av rent informativ karaktär.

I andra ändan av skalan finns möjligheten att det kommer en formell konkret politisk överenskommelse om principer för prioritering för den danska hälso- och sjukvården. Det kan rent teoretiskt innebära att politikerna sätter mer detaljerade ramar för starkare prioritering, och därmed blandar sig i regionernas prioriteringsplaner.

Mer realistiskt är att överenskommelsen innebär att regionerna får ett formellt okej att gå vidare med sina planer för att i första läget prioritera sjukhusmedicinen hårdare. Ett annat mycket tänkbart scenario är att politikerna formellt sett inte kommer överens om att välsigna regionernas planer, men att man försöker se tiden an: det vill säga om den nya prioriteringsmodellen blir så brutal och impopulär som Danske Patienter, och därmed också Kræftens Bekæmpelse varnar för.

Grovt sett är partierna uppdelade i två grupper. De flesta partier är öppna för att regionerna ska få prioritera hårdare bland annat genom att ta med pris i förhållande till effektivitet i bedömningen av en behandling. Alltså i stort sett det regionerna har lanserat.

Blickarna riktade mot Dansk Folkeparti

I den här stora gruppen finns alla folketingets partier utom Dansk Folkeparti och Liberal Alliance. De två partierna har varit mycket skeptiska till regionernas förslag, som kommer att innebära att den offentliga sektorn i realiteten säger nej till att köpa medicin som bedöms vara för dyr i förhållande till sin effekt.

Om det bara skulle handla om att säkra minst 90 mandat till en majoritet för ökad prioritering vore uppgiften inte så svår. Men det är tveksamt om hälsoministern eller Socialdemokraterna vill ge formellt grönt ljus till starkare prioritering i hälso- och sjukvården utan att Dansk Folkeparti är med i båten.

Kritik från Liberal Alliance kommer man att kunna leva med, men varken i det borgerliga eller socialistiska blocket vill man utsätta sig för kritik från Dansk Folkeparti, som bara verkar växa sig större och större. En annan anledning till att man behöver en bredare överenskommelse eller förståelse är att Venstre och Socialdemokraterna under valrörelsens hetta i befolkningens ögon sa blankt nej till alla former av bortval av medicin, hur dyr den än må vara.

Lite tillspetsat står partierna nu vid en röd linje som heter ökad prioritering. Och mycket tyder på att framför allt Venstre, Socialdemokraterna och Dansk Folkeparti bara tänker hoppa över denna linje om de får göra det i flock.

Av: Ole Nikolaj Møbjerg Toft, [email protected]