Johanna har varit med sedan starten i augusti år 2014. Hon är redaktör för portalen Miljö och Energi och bevakar miljö-, energi- och klimatpolitik. Hon är också redaktör för Altinget Säkerhet.
Innan hon var med och startade Altinget i Sverige arbetade hon på tidningen Riksdag & Departement. Hon har även bevakat kommun- och landstingspolitik på Eskilstuna-Kuriren samt varit frilansreporter.
Johanna har en fil.kand i idé- och lärdomshistoria från Uppsala och Helsingfors universitet samt har gått på journalisthögskolan vid Göteborgs universitet.
Twitter: @jalskog
Dags att låta regioner och kommuner bestämma själva?
KOMMENTAR. Regeringen lovar mindre detaljstyrning, men SKL:s siffror visar något annat. Med tanke på de tuffa tider som väntar för kommuner och regioner kanske det är dags att finansminister Magdalena Andersson (S) lyssnar på SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog?
Johanna Alskog
Redaktör Altinget Miljö och Energi samt Altinget SäkerhetFler gamla, fler unga och för få i arbetsför ålder och en skakigare ekonomi. Tuffa tider väntar för regioner och kommuner – och invånarna på många håll bör förbereda sig på skattehöjningar. Det framgick när SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog på onsdagen presenterade höstens ekonomirapport.
– Vi ser en situation som kommer att hålla i sig fram till mitten av 2030-talet, säger Annika Wallenskog.
Men lokala skattehöjningar kommer inte att räcka långt för att kommunerna och regionerna ska klara sina uppdrag framöver. Wallenskog talar om effektivisering, digitalisering och att fler måste jobba längre. Men tonen skärps när hon kommer in på den statliga detaljstyrningen och det Wallenskog kallar för "förgiftade gåvor", det vill säga riktade statsbidrag som både minskar friheten för regionerna och kommunerna och samtidigt skapar ökade kostnader.
Tom retorik om minskad detaljstyrning
Annika Wallenskog, flankerad av SKL:s ordförande Anders Knape (M), konstaterar att den politiska retoriken på nationell nivå med löften om mer generella statsbidrag och de faktiska besluten inte följer varandra åt.
Vi ser en situation som kommer att hålla i sig fram till mitten av 30-talet.
SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog
Staplarna under pressträffen visar hur de generella statsbidragen visserligen ökat mellan åren 2012 och 2018, men framför allt så har de riktade statsbidragen närapå fördubblats. Dessutom så har de generella statsbidragen, utslaget per invånare, i själva verket minskat visar staplarna under Wallenskogs presentation, Det är staplar som borde genera både en och två ministrar i regeringen som talat om välfärdsmiljarder och utlovat en minskning av så kallade pressmeddelandepengar, statliga budgetsatsningar till vård, skola och omsorg lämpar sig nämligen sällsynt väl att skriva pressmeddelanden om.
Ska regionerna och kommunerna klara den omställning som väntar krävs en minskad detaljstyrning, enligt Wallenskog. Knape efterlyser en bättre dialog med den nationella nivån om statsbidragen och framtiden "annars kommer det bli väldigt besvärligt". Och deras staplar och kurvor om framtiden ger tyngd åt det de säger.
Mer frihet vs januariavtalet
Med tanke på att utvecklingen i kommunerna och regionerna också tenderar att landa i regeringens knä, så kan det kanske finnas anledning att åtminstone våga vägra nya riktade statsbidrag i nästa budgetproposition? Å andra sidan blir det då svårt att bocka av en och annan punkt i det heliga januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna. Till exempel:
"Ambulansvården, cancervården och förlossningsvården stärks."
"Inför kostnadsfria arbetskläder för anställda i äldreomsorgen."
"Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola."
Bara för att nämna några av de skrivningar som osar nya riktade statsbidrag.