"BO borde inte ägna resurser åt att kopiera andra"

DEBATT. Det är högst anmärkningsvärt att Barnombudsmannen (BO) använder sig av material helt utan hänvisning till eller dialog med källan. Vidareutveckla gärna arbetet, men kopiera inte. Det skriver grundare av Barnrättskonsulterna.

Emma Fagerstrand
Grundare, Barnrättskonsulterna


Det är snart ett år sedan konventionen om barnets rättigheter inkorporerades som svensk lag. Trots det saknar fyra av tio svenska kommuner en strategi för att upprätthålla barnets rättigheter, läser jag i Altinget. Siffran kommer från Bris och när Altinget intervjuar olika kommunföreträdare om saken framgår att man på kommunhåll tycker att den statliga vägledningen saknas.

Detta är inte förvånande. Trots att man redan 2016 i den statliga barnrättighetsutredningen slog fast att det är i tillämpning vi brister, saknas fortfarande i stor utsträckning stöd i processer där barnkonventionen behöver få genomslag. Just nu sliter 290 kommuner och 21 regioner med att utveckla former och metoder för just tillämpning.

Även om regionala och lokala nätverk finns där det pågår försök till samordning och erfarenhetsutbyte är man i stort lämnad att uppfinna hjulet på respektive kammare. Det är slöseri med tid och resurser. Det är också rättsosäkert, då barnets rättigheter kan komma att tillämpas på olika sätt beroende på var i landet barnet är bosatt. Detta är något som FN:s barnrättskommitté länge kritiserat Sverige för, risken för en ojämlik tillämpning av barnets rättigheter.

Nästan identiskt med vårt

Myndigheten Barnombudsmannen (BO) borde kunna erbjuda ett mer relevant stöd. Barnrätt i praktiken, resultatet av regeringsuppdraget, som lanserades i november 2019, var inte några nyheter. Barnrätt i praktiken består av ett digitalt processtöd, bland annat riktat till förtroendevalda och chefer.

Genom en initial digital kartläggning identifieras områden som en offentlig verksamhet behöver arbeta med för att implementera barnkonventionen. Vad som inte framgår är att innehållet i Barnrättsresan nästan identiskt bygger på de implementeringsnycklar som tagits fram av Barnrättskonsulterna, i samarbete med Sveriges kommuner och regioner (SKR). Även det digitala självtest som barnrättsresan utgår ifrån är till både form och innehåll nästan identisk med den digitala Barnrättsbarometer som Barnrättskonsulterna lanserade redan 2015 på Barnrättsdagarna.

Borde kunna erbjuda mer

Det är å ena sidan en bekräftelse på att Barnrättskonsulterna tidigt var rätt ute när det gäller vad som krävs för barnkonventionens implementering. Implementeringsnycklarna är högst relevanta. Men ett tre år långt regeringsuppdrag borde kunnat erbjuda något ytterligare och mer fördjupat: Hur undanröjs de hinder som identifierats vid prövning av barnets bästa? Vad består dessa hinder av? Hur görs avvägningar mellan barnets bästa och andra intressen?

Skapar stor förvåning

Dessutom är det högst anmärkningsvärt att BO använder sig av detta material helt utan hänvisning till källan eller dialog med Barnrättskonsulterna. Det blir inte mindre anmärkningsvärt av att myndigheten inför regeringsuppdraget kontaktade mig, Barnrättskonsulternas grundare, för en dialog om ett eventuellt uppdrag kring metodstöd. Så här formulerar man sig:

”Vi vet att du arbetar mycket med att utbilda den målgrupp vi har i kunskapslyftet. Vi skulle därför vilja träffa dig för att höra vad du ser för behov när det gäller utbildningar, vad just du fokuserar på i dina utbildningar (vi vill vara noga med att komplettera det som redan finns, inte göra exakt samma som andra gör) och om du har några andra tankar kring uppdraget som kan vara av värde av oss att ta del av”.

Märk väl att BO särskilt skrev att man var mån om att komplettera, snarare än efterlikna andras arbete. Döm av min förvåning när man trots detta presenterar ett så snarlikt material. Det är fantastiskt roligt att material som tas fram används, inte minst när det kommer till så viktiga frågor som barnets rättigheter. Aldrig har jag dock i något sammanhang mött någon verksamhet som så ogenerat ”tar” vad någon annan har skapat, för att sedan vid ett gemensamt möte försöka släta över med ”vi arbetar ju för en gemensam god sak”.

"Förtjänar ett bättre stöd"

Men allt handlar inte om juridik. Det finns också takt och ton och god moral. Och det är faktiskt sant – vi arbetar för en god sak. Just därför borde en viktig myndighet som Barnombudsmannen inte ägna resurser åt att kopiera andra. Inte kopiera, men gärna vidareutveckla. Alla de handläggare och beslutsfattare som just nu brottas med frågan om hur barnkonventionen ska tillämpas förtjänar ett bättre stöd. Och alla barn som hamnar i kläm på grund av undermåligt fattade beslut förtjänar det definitivt.

Beslutskedja: Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen

15/3
2018
10/4
2019
20/2
2020
20/2
2020
25/6
2020
7/11
2020
12/11
2020
20/11
2020
3/12
2020
22/12
2020
12/1
2021

Forrige artikel Debatt: Att lära av misslyckanden kräver att man erkänner dem Debatt: Att lära av misslyckanden kräver att man erkänner dem Næste artikel Debatt: Facit i hand – 2020 förstod alla vad omvårdnad är Debatt: Facit i hand – 2020 förstod alla vad omvårdnad är
Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

ÄLDREOMSORG. Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Socialutskottet vill dock följa upp tidigare satsningar först. För att pengarna inte ska försvinna i M-kommuners privatiseringar, pikar vice ordförande Kristina Nilsson (S).