"Att fysiska vårdbesök är bästa alternativet kan ifrågasättas"

DEBATT. Vi får inte låta utvecklingen mot fler digitala hjälpmedel vara en tillfällig förändring. Det skriver professor Leif Dahlberg, som hoppas att de förbättringar som digital vård medför blir bestående när samhället öppnas upp efter covid-19.

Leif Dahlberg
Senior professor i ortopedi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet


Den pågående pandemin har bidragit till en mer positiv inställning till digital vård. Under nuvarande situation används digitala vårdbesök för behovet av fysisk distansering och för att det i många fall är den enda möjligheten att få hjälp för sina besvär.

Användningen av digitala vårdtjänster har ökat – inte bara i Sverige, utan världen över. Nyligen publicerade New York Times en artikel om att förändringar som brukar ta 10 år har skett på en vecka i Storbritannien. I USA har regeringen lättat på reglerna för digitala vårdgivare och här i Sverige ser sådana aktörer en stor tillströmning av patienter.

En central roll i framtiden

Finns det en risk att detta blir tillfälligt, att den ökande digitala trenden inte består? Kommer den tidigare ofta uttryckta åsikten, om att fysiska besök är nödvändiga för att ställa diagnos och ge patienten medicinskt korrekt vård, tillbaka efter pandemin?

Vad som är tydligt under rådande omständigheter är att såväl patienter som vårdgivare verkar inse fördelarna med digitala alternativ. En ny sammanställning från Sveriges kommuner och regioner (SKR) bekräftar att den digitala vården ökar kraftigt, både hos privata som offentliga aktörer.

Många regioner som tidigare inte erbjudit digitala vårdmöten har öppnat upp denna möjlighet. Bland de digitala privata vårdgivarna har besöken ökat med drygt 60 procent från februari till mars i år. Det är viktigt att inte låta detta bli en temporär företeelse: den digitala vården kommer att behöva spela en central roll även efter Covid-19.

Reducerade kostnader

När pandemin väl är över kommer det att bli ett ökat tryck på sjukvården av de äldre som nu undviker att söka vård med sjukdomar där planerade operationer samt mottagningsbesök har ställts in. Samtidigt ökar medellivslängden, var femte svensk invånare är 65 år eller äldre vilket innebär fler kroniskt sjuka. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys står den gruppen för 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna.

Här kan nya digitala lösningar avlasta den traditionella vården. Forskning i både Sverige och USA visar att kroniskt sjuka svarar väldigt bra på digital behandling. Digital vård har dessutom förutsättningar att reducera sjukvårdskostnaderna, speciellt hos kroniskt sjuka. I en ny hälsoekonomisk rapport av Björn Ekman vid Lunds universitet framkommer det att digital grundbehandling vid artros är 75 procent billigare jämfört med traditionell vård, och sannolikt minst lika bra eller bättre på att lindra symtom.

Digital behandling

Den generella uppfattningen att fysiska vårdbesök är det bästa alternativet för diagnos och behandling kan ifrågasättas. Det är ont om forskning som ger stöd. En studie om digital vård gjord vid Högskolan i Jönköping förra året visar att det finns en stor variation i vad patienterna söker vård för när de kontaktar nätläkare – det fanns 1 400 diagnoser bland cirka 17 000 besök.

Många sjukdomar går att behandla digitalt. En annan studie i tidskriften One Heart från Karolinska institutet visar att ett digitalt hjälpmedel för egenvård vid behandling av hjärtsvikt minskade patienternas sjukhusvistelser med cirka 30 procent.

Låt utvecklingen fortsätta

Jag har förhoppningar att Omstartskommissionen, under ledning av Klas Eklund, kommer med förslag på hur samhället på bästa sätt återöppnas med ny teknik. Amy Loutfi, som författar kommissionens analys av just ny teknik, nämner i en intervju med Nerikes Allehanda att vårdsystemet står inför en stor utmaning och undrar hur villig vården är att testa, experimentera och prova något nytt.

Regeringens och SKR:s strategi “Vision e-hälsa 2025”, att Sverige ska bli världsledande på att använda telehälsans möjligheter, inger också hopp.

En positiv förändring, om än temporär, är att regeringen har beslutat att läkare och fysioterapeuter som går på nationella taxan kan få ersättning för digitala vårdbesök fram till den 31:a december i år.

Utvecklingen mot fler digitala hjälpmedel behöver påskyndas för att sjukvården snabbare ska bli mer jämlik och effektiv. Låt inte det vi ser nu vara en tillfällig förändring, utan att utvecklingen och de förbättringar som digital vård medför fortsätter och blir bestående när samhället öppnas upp efter covid-19.

Forrige artikel S-ledamöter om läkemedelstillgång: Marknaden kan inte lösa allt S-ledamöter om läkemedelstillgång: Marknaden kan inte lösa allt Næste artikel NRH: Skadade drabbas ytterligare av vilseledande psykiska diagnoser NRH: Skadade drabbas ytterligare av vilseledande psykiska diagnoser
Stor oro för växande vårdskuld och nytt coronautbrott

Stor oro för växande vårdskuld och nytt coronautbrott

LAVINFARA. Inställda vårdbesök och operationer leder till en kraftig ökning av odiagnostiserade och allvarligt sjuka personer, enligt Vårdförbundet. Detta i kombination med en andra våg av covid-19 skulle vara förödande, tror Camilla Waltersson Grönvall (M), som vill se att den privata vården utnyttjas bättre.

Glad sommar – vi ses i augusti

Glad sommar – vi ses i augusti

HÄLSNING. I och med dagens nyhetsbrev tar Altinget Vård och hälsa uppehåll i utgivningen. I mitten av augusti kommer höstens första nyhetsbrev.