Apotekarsocieteten: Det handlar om begreppet läkemedel

REPLIK. Steget är långt från att kalla antroposofiska produkter för läkemedel, skriver Karin Meyer, VD för Apotekarsocieteten, i ett svar till Vidarkliniken. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström borde därför stå upp för att läkemedel ska vara en produkt med påvisad effekt.

Av: Karin Meyer
VD för Apotekarsocieteten
 

Ett läkemedels ändamål är att förebygga eller behandla sjukdom. För att skydda patienterna ställs det i läkemedelslagen vissa krav på säkerhet och effekt. Att som Ursula Flatters och Anders Kumlander gör i sitt inlägg blanda ihop begreppen antroposofisk medicin och antroposofiska "läkemedel" leder bort från diskussionen om antroposofiska produkter har vetenskapligt dokumenterade medicinska effekter. Det är snarare omhändertagandet av patienterna som skribenterna ger uttryck för och den ifrågasätter vi inte.

Här kan säkert Vidarkliniken fylla en funktion och ge patienter ett ökat välbefinnande. Men därifrån är steget långt till att hävda att antroposofiska produkter har dokumentation för effekt. Till saken hör att de preparat det handlar om är antroposofiska produkter som bygger på homeopati, en lära som har som bärande princip att utspädning gör ett preparat mer kraftfullt. Detta har omsorgsfullt motbevisats av forskning inom medicin, biologi, kemi och fysik. Många homeopatiska produkter är så utspädda att inget finns kvar av utgångsmaterialet.

Står upp för vetenskapen

Representanterna för Vidarkliniken hävdar att det bedrivs forskning. Den bör i så fall visas och granskas enligt gängse regler för svensk läkemedelslagstiftning. Om produkterna är patientsäkra och effektiva enligt vetenskapliga studier - vad är det då som hindrar antroposofiska företag att ansöka om att få registrera dem som läkemedel enligt samma krav som andra företag måste uppfylla?

Vi står upp för vetenskapen, och om det kan visas att kalvlever i mycket utspädd form hjälper mot hepatit så bör denna produkt registreras som läkemedel i Sverige. Detta kräver dock ingen ändring av läkemedelslagen och det är detta debatten handlar om: huruvida den svenska läkemedelslagstiftningen ska ändras för att vissa antroposofiska preparat ska få en gräddfil.

Flatters och Kumlander hänvisar till WHOs strategidokument. I detta förespråkar WHO evidensbaserad användning av läkemedel. I dokumentet rekommenderas inte användning av vare sig homeopatiska eller antroposofiska produkter.

Kan välja egen väg

Förra regeringen gav i uppdrag åt Läkemedelsverket att utreda frågan. Myndigheten ger i sin utredning förslag på fyra möjliga lösningar som kan användas OM svensk läkemedelslagstiftning ska förändras. Sverige har i huvudsak en bra och patientsäker läkemedelslagstiftning och det går utmärkt att hantera antroposofiska produkter inom denna. Exempel på detta finns från Nederländerna där de antroposofiska läkemedlen hanteras inom befintlig lagstiftning genom att preparaten registreras som dagens homeopatika utan indikation eller som vanliga läkemedel med gängse krav på visat stöd för effekt.

Det bör även noteras att hanteringen av de antroposofiska preparaten skiljer sig markant mellan olika EU-länder och det finns ingen praxis som Sverige måste följa. Precis som vi har valt en egen väg vad gäller antibiotikaanvändning har vi möjlighet att välja väg i denna fråga. Många tunga remissinstanser delar vår uppfattning. Antroposofiska produkter är välkomna att registreras som läkemedel endast om de liksom övriga sådana uppfyller lagens krav på säkerhet och effekt.

Vi vidhåller därför vår uppmaning till sjukvårdsminister Gabriel Wikström och riksdagen att våga stå upp för vad som krävs för att klassificeras som läkemedel: En produkt med påvisad effekt som används inom svensk sjukvård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Forrige artikel Vidarkliniken: Vidarkliniken: "Besked om framtiden brådskar" Næste artikel "Tanken på ett statligt DNA-register är skrämmande"
Dags att låta regioner och kommuner bestämma själva?

Dags att låta regioner och kommuner bestämma själva?

KOMMENTAR. Regeringen lovar mindre detaljstyrning, men SKL:s siffror visar något annat. Med tanke på de tuffa tider som väntar för kommuner och regioner kanske det är dags att finansminister Magdalena Andersson (S) lyssnar på SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog?