Använd EU:s återhämtningsfond för att göra vården hållbar

Regeringens Välfärdskommission har konstaterat att gapet mellan behov av välfärd och tillgängliga resurser blir allt större de kommande åren och att effektiviseringar är nödvändiga för en väl fungerande välfärd.

Det är redan tydligt inom sjukvården. År 2019, ett år opåverkat av pandemin, var överbeläggningar och utlokaliseringar frekventa, och därmed långa väntetider. Flera regioner utlyste upprepat stabsläge kopplat till bristen på vårdplatser.

Effekt av tidigare medicinering

Det innebär en ond cirkel för vårdanställda med försämrad arbetsmiljö, som i sin tur leder till problem att behålla och rekrytera personal. Med fortsatta behovsökningar, kopplade till den demografiska utvecklingen, behövs en omställning som gör det möjligt att med tillgängliga resurser förbättra kvaliteten i vården och därmed arbetsmiljön och ekonomin.

Institutet för hälsoekonomi i Lund har räknat på effekter av tidigare medicinering och bättre uppföljning av blodsockervärden för typ-2 diabetiker. Under en 15-årsperiod i Sverige skulle mer än 800 personer undvika att få hjärtinfarkt, mer än 500 personer undvika stroke, 450 personer slippa terminal njursvikt med dialys och drygt 200 personer slippa bli blinda.

Egenmonitorering

Endast en bråkdel av personer med kroniska sjukdomar har tillgång till en tjänst som de skulle ha stor nytta av.

Peter Lindgren och Roger Molin

Vård av personer med kroniska sjukdomar, som diabetes, hjärtsvikt och KOL, står för merparten av samhällets sjukvårdskostnader. Det går att ändra på. När personer med kroniska sjukdomar ges möjlighet att vara delaktiga minskar komplikationerna och med det behovet av vård. Sådan egenmonitorering innebär att patienter kan mäta utvalda hälsoparametrar med digitala verktyg, exempelvis blodtryck, vikt, blodsocker, syresättning, lungfunktion och EKG, men också levnadsvanor som fysisk aktivitet och sömn. Vid avvikelser sätts åtgärder in. Det kan handla om ändrad medicinering, men också om mer fysisk aktivitet.

Egenmonitorering är dagens tekniska möjlighet att åstadkomma ökad kontinuitet och patientinvolvering som ger förbättrad hälsa och samtidigt ett minskat tryck både på akutsjukhusen och primärvården. Ändå händer det förvånansvärt lite. Den ena försökspiloten avlöser den andra men inget brett införande. Det betyder att endast en bråkdel av personer med kroniska sjukdomar har tillgång till en tjänst som de skulle ha stor nytta av.

Behövs investeringar

För att vända utvecklingen behövs investeringar som möjliggör bred tillämpning av egenmonitorering för flera diagnoser. Det är först genom en brett genomförd omställning som effekterna visar sig: bättre hälsa och minskat behov av vård vid sjukhus.

Inte bara regionerna, utan även staten har förhållit sig alltför passiv när det gäller vårdens långsiktiga hållbarhet. Det räcker inte med att ständigt rädda situationen i regionerna med olika akuta resurstillskott. Staten behöver rikta stödmiljarderna till investeringar i nya digitala vårdformer, i synnerhet sådana som förbättrar hälsa och livskvalitet för kroniker. Det är ett dåligt alternativ att som nu pumpa in resurser i verksamheter som inte är långsiktigt hållbara.

EU:s återhämtningsfond ska stödja en hållbar samhällsutveckling med stöd i digitaliseringen. Sverige skulle kunna använda fonden för att uppnå en hållbar sjukvård.