"Allvarliga databrister hindrar myndigheters jämställdhetsarbete"

Lise Bergh
Ordförande, Kommissionen för jämställda livsinkomster
Mahmood Arai
Ledamot, Kommissionen för jämställda livsinkomster
Sture Nordh
Ledamot, Kommissionen för jämställda livsinkomster
Nina Åkestam Wikner
Ledamot, Kommissionen för jämställda livsinkomster

Kommissionen för jämställda livsinkomster har regeringens uppdrag att lämna förslag för att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Kvinnor har fortfarande bara 77 procent av männens totala inkomster, och det gapet har varit i princip oförändrat sedan 1995.

Råder ojämn fördelning

I dag överlämnar vi, som en del av vårt uppdrag, en redovisning till regeringen där vi har kartlagt hur offentliga stödåtgärder fördelas mellan kvinnor och män och studerat fördelningens ekonomiska konsekvenser. I kartläggningen ingår myndigheter med många medborgarkontakter som Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.

Vår kartläggning visar att det råder en genomgående ojämn fördelning av offentliga stödåtgärder mellan kvinnor och män, och att den rådande fördelningen har konsekvenser för kvinnors och mäns inkomster på både kort och lång sikt. På kort sikt har fördelningen en utjämnande effekt. Men de stödåtgärder som kvinnor tar del av är i större utsträckning inkomstprövade och utgörs oftare av ersättningar som kompenserar för inkomstbortfall på grund av frånvaro från arbetsmarknaden (som exempelvis föräldapenning och sjukpenning). Män tilldelas däremot oftare än kvinnor insatser som för dem närmare arbetsmarknaden, som subventionerad anställning eller stöd till näringsverksamhet.

Brister i myndigheters analys

Att svenska myndigheter brister i redovisning av könsuppdelad statistik har påtalats tidigare, men hittills har få åtgärder vidtagits för att ändra på det.  

Kommissionen för jämställda livsinkomster

Under arbetet har dock ett mer grundläggande problem uppdagats, nämligen att det i Myndighetssverige finns stora brister i analysen av könsuppdelade data. Vid granskning av myndigheternas årsredovisningar ser vi att de i många fall brister i att könsuppdela och analysera sin individbaserade statistik, trots att det är ett krav enligt förordning (2000:605) om årsredovisningar och budgetunderlag, och en förutsättning för jämställdhetsanalyser. Det gör det svårt att bedöma hur myndigheternas stödåtgärder fördelas, samt huruvida fördelningen är representativ.

Detta kommer dessvärre inte som någon överraskning. De senaste åren har bristen på analys baserad på könsuppdelade data, och att jämställdhetsbrister därmed inte kan uppdagas och åtgärdas, diskuterats flitigt inom områden från stadsplanering till teknik och medicinska studier. Att svenska myndigheter brister i redovisning av könsuppdelad statistik har påtalats tidigare, men hittills har få åtgärder vidtagits för att ändra på det.

Vår granskning visar också att det saknas analyser av hur stödåtgärder och förmåner fördelas inom grupperna kvinnor och män. Genom att bryta ned statistik i fler kategorier skulle myndigheter kunna studera om det finns fler aspekter än kö, till exempel ålder, utbildningsnivå eller vistelsetid i Sverige, som påverkar fördelningen av stöd och åtgärder. Nu saknas överlag intersektionella perspektiv i såväl redovisning som analys.

Utvecklingsområden

Vår granskning visar alltså på två nivåer av problem för jämställt myndighetsutövande. Dels brister i redovisning av data, och dels, när data finns, en könsbaserad skevhet i vilken typ av stöd som ges. För att komma till rätta med detta ser vi följande utvecklingsområden:

1. Att myndigheterna ser över brister i redovisningen av könsuppdelad statistik, och utifrån detta analyserar verksamhetens möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet. Analyserna bör ske internt på myndigheterna och bidra till arbetet under den nya programperioden för regeringens utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) 2020–2025. Dessa analyser bör också ha en intersektionell ansats.

2. Tydligare uppdrag kopplade till jämställdhet i specifika delar av myndigheternas verksamhet. Det finns många goda exempel på hur myndigheter som har könsbaserad data använder denna i sitt arbete för att minska könsskillnader. Exempelvis gäller detta Skatteverkets arbete med jämställt bemötande, och Försäkringskassans arbete för ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Många av dessa exempel kan förklaras av att myndigheterna har haft särskilda regeringsuppdrag att utföra ett sådant arbete inom just det området. Fler sådana uppdrag med tydlig styrning borde alltså öka effektiviteten i jämställdhetsarbetet.

3. Tydligare information och vägledning. Myndigheter har många möjligheter att informera och vägleda medborgarna inom sina respektive områden. Vår granskning visar en stor spretighet i hur olika myndigheter hanterar dessa möjligheter i dag.

Medan vissa inte tar in jämställdhetsperspektivet alls i sin kommunikation, har andra gått motsatt väg. Försäkringskassan har omfattande information om betydelsen av jämställdhet kopplat till föräldraförsäkringen och använder simuleringsverktyg där blivande föräldrar kan räkna på hushållsinkomster vid föräldraledighet. Pensionsmyndigheten informerar om möjligheten att överföra sin premiepension till den partner som tjänar mindre, och har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om att det är bra att dela på föräldraledigheten samt hur de kan agera för att den intjänade pensionen kan bli mer jämställt fördelad mellan föräldrarna.

För att komma till rätta med spretigheten och sprida de goda exemplen kan regeringen behöva se över om myndigheternas uppdrag att informera och vägleda ur ett jämställdhetsperspektiv bör förtydligas inom myndigheternas jämställdhetsintegreringsuppdrag.

Krävs ytterligare arbete

Svenska myndigheter fördelar stora belopp och har miljontals medborgarkontakter varje år. De spelar därför en viktig roll i strävan mot ekonomisk jämställdhet. Vi i kommissionen är övertygade om att myndigheterna tar denna roll på stort allvar och vill bemöta och stödja alla medborgare på lika villkor.