"Äldreomsorgslyftet måste bli mer än en tillfällig ansiktslyftning"

DEBATT. Äldreomsorgen behöver ett helhetslyft. Det behövs en satsning på konceptet vardagsrehabilitering och funktionen Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR) måste införas i alla kommuner, skriver Ida Kåhlin och Barbro Westerholm (L). 

Ida Kåhlin
Filosofie doktor i Äldre och åldrande och förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter
Barbro Westerholm (L)
Riksdagsledamot


Den rådande coronapandemin har riktat fullt fokus mot svensk äldreomsorg. Brister gällande organisation, ledarskap, kompetens och arbetsförhållanden har synliggjorts och debatterats. I relation till den stora vård- och omsorgsskuld som nu skapas är det av stor vikt att vi ur olika perspektiv synliggör de brister vi ser. Samtidigt är det också viktigt med lösningsfokus och att lyfta fram de goda och kunskapsbaserade exempel som finns.

Interprofessionell kompetens 

De senaste månaderna har vi sett flera stora politiska satsningar på äldreomsorgens område. Dessa är självklart positiva, men de saknar hittills fokus på teamets betydelse inom svensk äldreomsorg. Den sammantagna kompetens och yrkesskicklighet som finns hos kommunernas arbetsterapeuter, fysioterapeuter, sjuksköterskor och undersköterskor är en kraftfull resurs som inte får slarvas bort när Sverige rustar för att möta de brister inom äldreomsorgen som coronapandemin fört fram i ljuset. Teamets interprofessionella kompetens är lika betydelsefull inom den kommunala äldreomsorgen som inom sjukvården.

Ökad integritet och livskvalitet

Flera äldreomsorgsdebattörer har den senaste tiden riktat fokus mot skillnaderna mellan Sverige och våra nordiska grannländer. Bättre arbetsvillkor för hemtjänstpersonal och högre andel sjuksköterskor är exempel på skillnader som lyfts fram som faktorer bakom det faktum att dansk och norsk äldreomsorg klarat coronapandemin bättre än vi har gjort i Sverige. En ytterligare faktor, som hittills fått mindre uppmärksamhet, men som visats göra stor skillnad i våra nordiska grannländer, är det teambaserade koncept som brukar benämnas vardagsrehabilitering (reablement på engelska).

Vardagsrehabilitering fokuserar på äldre personer som bor hemma, men med risk för begränsningar i vardagens aktiviteter på grund av skörhet, tilltagande funktionsnedsättning eller sjukdom. Huvudsyftet med vardagsrehabilitering är att stärka, eller bevara, förmågan att utföra de aktiviteter som personen själv vill och behöver klara av i sin vardag – städa, handla, ta hand om sig själv och vara fysiskt och socialt aktiv.

Genom teambaserade insatser, som vanligen leds av arbetsterapeuter och fysioterapeuter, arbetar hemtjänstpersonalen tillsammans med den äldre för att hen ska få utföra så mycket som möjligt av sina dagliga aktiviteter själv, men med stöd och guidning när det behövs. Den äldre personen får därmed stöd för att utföra sina dagliga aktiviteter på sitt eget sätt och utifrån sin egen kapacitet. Det leder inte bara till att färdigheterna i vardagen upprätthålls längre, utan också till en ökad upplevelse av integritet, självkänsla och livskvalitet.

"Danmark har förstått"

Vardagsrehabilitering som koncept är inte något nytt. Det etablerades i Östersunds kommun 1999, men har under de senaste åren utvecklats starkt internationellt bland annat i Storbritannien, Australien, Nya Zealand och i våra nordiska grannländer. I dag finns såväl internationella som svenska studier som visar att vardagsrehabilitering minskar behov av stödinsatser samt ökar den äldres upplevelse av delaktighet, kontinuitet och personcentrering i vård- och omsorgsinsatserna. Användningen av vardagsrehabilitering möjliggör även ett målinriktat och strukturerat arbetssätt baserat på individens behov, vilket i forskning har visat sig leda till bättre arbetsmiljö bland hemtjänstpersonal.

I våra nordiska grannländer Norge och Danmark har det de senaste 20 åren skett en organiserad utveckling och implementering av konceptet vardagsrehabilitering, något som vi hittills inte sett i samma utsträckning i Sverige. I Danmark är kommunerna sedan 2015 skyldiga enligt lag att bedöma äldre personers rehabiliteringsmöjligheter och erbjuda den rehabilitering som behövs. Motsvarande skrivningar saknas i svensk lagstiftning.

Danmarks fokus på rehabilitering syns även när det gäller kompetensförsörjning. Där finns nu 22 arbetsterapeuter per 10 000 invånare, vilket är en kraftfull ökning med nära 50 procent på bara de senaste åren. I Sverige är motsvarande siffra 12, men med i princip samma andel anställda inom kommunal sektor. Liknande skillnader finns när det gäller fysioterapeuter. Danmark har förstått betydelsen av teambaserade insatser inom kommunal verksamhet.

Lagstadga MAR

Sverige behöver lära av våra nordiska grannländer. Vår äldreomsorg behöver ett helhetslyft som inbegriper hela teamet. En betydande del av det är en nationell satsning på implementering av konceptet vardagsrehabilitering i alla landets kommuner. Det kräver, i likhet med Danmark, satsningar på ökad rehabiliteringskompetens i landets kommuner, men det behövs framförallt en samordning av hur implementeringen ska struktureras organisatoriskt.

Denna samordning behöver ske nationellt och involvera forskare, myndigheter, beslutsfattare, utförare och professioner, men det behöver också skapas organisatoriska och strukturella förutsättningar i varje enskild kommun. En viktig förutsättning för detta är att funktionen Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR) lagstadgas och införs i alla kommuner. På så sätt säkerställs ett systematiskt kvalitets- och säkerhetsarbete vilket främjar jämlika insatser av hög kvalitet till äldre i Sveriges alla kommuner. Låt oss satsa på helheten. Låt oss se till att äldreomsorgslyftet blir mer än en tillfällig ansiktslyftning.

Forrige artikel Debatt: Skydda våra äldre – anpassa städer till nya värmeböljor Debatt: Skydda våra äldre – anpassa städer till nya värmeböljor Næste artikel M: Regeringens ointresse för de utsatta är beklämmande M: Regeringens ointresse för de utsatta är beklämmande
Kritik mot budgetsatsning på fler familjehemsplaceringar

Kritik mot budgetsatsning på fler familjehemsplaceringar

BARN. Genom en statlig subvention till kommunerna vill januaripartierna, med Liberalerna i spetsen, öka antalet barn som placeras i familjehem. Men experterna ifrågasätter politikernas påståenden om att fler barn borde placeras.

Fysioterapeuterna JO-anmäler Region Stockholm

Fysioterapeuterna JO-anmäler Region Stockholm

UTESLUTNING. När Region Stockholm avregistrerar enskilda fysioterapeuter ur regionsregistret bryter regionen mot lagen. Det anser Fysioterapeuterna, som anmält regionen till Justitieombudsmannen (JO). Längre vårdköer och nedlagda företag är en konsekvens av åtgärderna.