Debatt

Utredare: Så rustar vi primärvården för att möta psykisk ohälsa

DEBATT. Förslagen finns, nu krävs bred politisk enighet för att en hållbar hälso- och sjukvård ska bli möjlig. Det skriver utredare Anna Nergårdh som nyligen presenterade förslag för en primärvård bättre rustad att möta befolkningens behov vad gäller psykisk ohälsa.

"Vi föreslår att det i det lagstadgade grunduppdraget ska synliggöras att primärvården svarar för hälso- och sjukvård avseende både fysisk och psykisk ohälsa."
"Vi föreslår att det i det lagstadgade grunduppdraget ska synliggöras att primärvården svarar för hälso- och sjukvård avseende både fysisk och psykisk ohälsa."Foto: Christine Olsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Anna Nergårdh
Särskild utredare, Samordnad utveckling för god och nära vård
Louise Andersson
Huvudsekreterare, Samordnad utveckling för god och nära vård
Anna-Klara Brage
Utredningssekreterare, Samordnad utveckling för god och nära vård


Förra veckan överlämnade utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) sitt avslutande betänkande. Därmed har vi uppfyllt vårt uppdrag: att lämna förslag till en ”… modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården”. Flera av utredningens förslag har redan lett till lagändringar.

Tidigare betänkanden

I vårt första betänkande, En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53), föreslogs att vården tydligare ska organiseras nära befolkningen. Samt en förstärkt vårdgaranti i primärvården, omfattande samtliga legitimerade professioner och en medicinsk bedömning inom tre dagar jämfört med tidigare sju. Båda dessa förslag är omsatta i lag.

Vårt andra delbetänkande, En primärvårdsreform (SOU 2018:39), utgjorde grunden för propositionen Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (Prop. 2019/20:164). För första gången beskrivs ett nationellt grunduppdrag för primärvården. Lagändringen träder i kraft halvårsskiftet 2021.

Menar vi allvar med att primärvården ska vara basen i systemet måste det finnas möjlighet att utföra ett gott arbete där.


Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård

Vårt tredje delbetänkande, Vård i samverkan (SOU 2019:29), innehöll analyser inför huvudbetänkandet, En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19). Vi föreslog där betydande förändringar i hälso- och sjukvårdens struktur, med fokus på samverkan mellan regioner och kommuner. Förändringar med avsikt att ge varje person en väl sammanhållen och personcentrerad vård. Vi betonade vårdens roll även för förebyggande insatser.

Brist på rätt förutsättningar

I Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) presenterar vi förslag och bedömningar syftande till en primärvård bättre rustad att möta befolkningens behov vad gäller psykisk ohälsa. Även om cirka 30 procent av besöken har sin grund i psykisk ohälsa, och cirka 70 procent av personer med besvär av ångest och depression hanteras på primärvårdsnivå, är den i dag ofullständigt rustad för uppdraget.

Utredare Anna Nergårdh.
Utredare Anna Nergårdh. Foto: SLL

Bristen på rätt förutsättningar blir problematisk ur patientperspektiv, men också ur arbetsmiljöperspektiv. Det underminerar primärvårdens möjlighet att med hög tillgänglighet och god kvalitet bidra till att minska stigma och ge adekvat stöd vid olika former av psykisk ohälsa. Bättre implementering av evidensbaserade insatser ökar möjligheten att identifiera de individer som har nytta av insatser från hälso- och sjukvården liksom de som i stället, eller samtidigt, är bättre hjälpta av andra insatser.

En ny modell

Vi föreslår att det i det lagstadgade grunduppdraget ska synliggöras att primärvården svarar för hälso- och sjukvård avseende både fysisk och psykisk ohälsa.

Vi visar på en modell, Rätt stöd till psykisk hälsa, med tre delar: Vägen in, Organisering av primärvårdens insatser samt Samverkan och samarbete. Modellen utgörs av ett antal principer och arbetssätt som kombinerat är avsedda att förbättra bemötandet och omhändertagandet av den enskilde, och bättre möta behoven på befolkningsnivå.

Den tar sin utgångspunkt i konceptet stegvis vård, det vill säga en palett av insatser som erbjuds personcentrerat utifrån var och ens behov och förutsättningar. Vi betonar möjligheten till ökad samverkan mellan primärvården och föreningslivet. Vi lyfter återigen vikten av kontinuerliga relationer med en fast läkarkontakt och/eller en fast vårdkontakt i primärvården, samt behovet av strukturerad uppföljning hos regioner och kommuner för att utvärdera effekten av de insatser som görs och för att kunna resurssätta och kompetensförsörja adekvat. Vi understryker behovet av att primärvården inkluderas i statliga satsningar på psykisk hälsa, och visar även på hur Rätt stöd till psykisk hälsa kan användas som grund för det.

Slutligen visar vi på möjligheten att testa modellen i utvalda geografiska områden och till det koppla vetenskaplig utvärdering.

Avgörande faktorer

Avslutningsvis vill vi lyfta framgångsfaktorer avgörande för hela den pågående omställningen:

  1. Våga involvera personer med egenerfarenhet, patienter och närstående. I det enskilda vårdmötet, men också när förslag till vårdlösningar tas fram och implementeras. Det finns i dag väl beprövade metoder för sådan samverkan.

  2. Ta bättre vara på medarbetarnas erfarenhet och vilja att förbättra systemet. De har starka incitament att göra saker bättre för patienterna och därmed också påverka sin arbetsmiljö positivt. Detta ställer krav på interaktiva arenor, mellan till exempel professionsorganisationer och huvudmän, och är nödvändigt för att bygga tilltro och tillit i vårdens organisationer.

  3. De resurser som nu sägs styras om till primärvården måste märkas i verksamheten för medarbetarna. Menar vi allvar med att primärvården ska vara basen i systemet måste det finnas möjlighet att utföra ett gott arbete där. Detta är en avgörande faktor för rekrytering av kvalificerade medarbetare.

Krävs bred politisk enighet

Primärvårdens och den nära vårdens avgörande betydelse för systemet i sin helhet har alltmer kommit i fokus under utredningstiden. Det är lovande. Pandemin har ytterligare satt ljuset på behovet av en modern struktur för hälso- och sjukvården. Förslagen finns. Nu krävs uthållighet, mod och bred politisk enighet för att en hållbar hälso- och sjukvård ska bli möjlig. Det är vad alla invånare har rätt att förvänta sig.

Nämnda personer

Anna Nergårdh

Föreslagen styrelseordförande Friluftsfrämjandet, senior Healthcare Advisor Ruud Pedersen
Läkare, specialist i internmedicin och hjärtsjukdomar (Karolinska uni., 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00