Debatt: Offentlig sektor sämst på hälsofrämjande arbetsliv

DEBATT. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Särskilt uttalade är problemen inom offentlig sektor. De som bär Sveriges välfärd på sina axlar ska inte behöva bli sjuka av sitt arbete, skriver Ida Kåhlin.

Ida Kåhlin
Förbundsordförande Sveriges arbetsterapeuter

 

Den växande psykiska ohälsan är ett av våra största samhällsproblem. Under ett år drabbas en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa i form av ångest, oro, depression eller sömnstörningar.

Det är nästan 20 procent av den totala arbetskraften. Enligt Försäkringskassans senaste statistik kan mer än 45 procent av sjukskrivningarna relateras till psykisk ohälsa och bland kvinnor är siffran nära 50 procent.

Ökade krav och neddragningar

Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är särskilt uttalade inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Dessa kontaktyrken innebär i grunden en hög psykisk belastning, men detta i kombination med det rationaliserings- och effektiviseringsarbete som under lång tid präglat offentlig sektor skapar en ohållbar arbetsmiljö.

Vi ser i dag allt mer slimmade organisationer med resurs- och tidsbegränsningar, ökade krav och höga förväntningar. Sammantaget bidrar denna långvariga exponering för neddragningar, omorganisationer och generellt bristande arbetsmiljö, till känslor av otillräcklighet, bristande kontroll och samvetsstress, vilket på sikt leder till uttalad psykisk ohälsa.

Sämst på hälsofrämjande arbetsliv

Paradoxalt nog är alltså den sektor som har bäst kompetens kring vad som främjar hälsa i dag den som är sämst på att skapa ett hälsofrämjande arbetsliv för sina medarbetare.

Vi kan bättre än så. Nu behövs medvetna satsningar på förebyggande insatser som tar fasta på faktorer som främjar ett hållbart arbetsliv.

Detta behövs:

  • Samverkan och tydlighet

En attraktiv och hälsofrämjande organisation genomsyras av tydlighet. Mål, rutiner, värdegrund och uppdrag behöver vara tydligt formulerade och välkända i organisationen.

Relationen mellan anställda och arbetsgivare måste bygga på ömsesidigt förtroende och samarbete. Arbetsgivaren ska leda arbetet på ett sådant sätt att de anställda känner kontroll över sin arbetssituation, har möjlighet att påverka beslut och bidra med sin kompetens.

  • Goda organisatoriska och sociala villkor

Ett hållbart arbetsliv kräver goda organisatoriska och sociala villkor. Vi behöver arbetsgivare som är insatta i de svårigheter arbetstagare kan ställas inför i sitt arbetsliv och som kan förbereda organisationen såväl tekniskt som organisatoriskt och socialt för att kunna hantera dessa.

Anställda måste få tillgång till de verktyg de behöver för att kunna göra ett bra jobb och det ska ges organisatoriska förutsättningar att jobba på toppen av sin kompetens.

  • Kompetensutveckling och karriärmöjligheter

Ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv förutsätter en kontinuerlig kompetensutveckling. Kompetenshöjande insatser och möjlighet till nya steg i karriären ger positiva effekter för både individen och för organisationen som helhet.

  • Främjande av aktivitetsbalans

Dagens vardagsliv ställer stora krav på flexibilitet. Ett hållbart arbetsliv måste därför kunna erbjuda möjlighet att kombinera och balansera arbetslivet med privatlivet.

Ett hållbart arbetsliv kräver att arbetsgivaren ser både gruppens och individens behov och aktivt främjar en jämställd och inkluderade arbetsplats samt trygga anställningar.

Offentlig sektor präglad av hälsa

Vi har varken tid eller råd att sitta still i båten. Tillsammans kan vi – politiker, arbetsgivare och fackförbund – vända den negativa spiralen. Tillsammans kan vi se till att offentlig sektor blir en arbetsmarknadssektor präglad av hälsa.

Forrige artikel Region Skåne: Patienten ska inte ansvara för vårdens information Region Skåne: Patienten ska inte ansvara för vårdens information Næste artikel RFSU: Sexualundervisningen måste utvärderas och stödjas RFSU: Sexualundervisningen måste utvärderas och stödjas