Yrkesutbildning får mindre pengar

– Jag tror att många hade glatt sig åt en satsning på yrkescollege. Särskilt när jag hör att utexaminerade från yrkesprogrammen minskat, sade Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, när riksdagen debatterade utbildningsbudgeten på fredagen.   

Hallangren lyfte också fram regeringens satsning på lärarlöner.

– Viktigt att nämna är tre miljarder som aviserats i budgetpropositionen för att satsa på lärarlöner, sade Hallengren och gav en invit till Alliansen att det fortfarande finns tid för denna satsning då den är tänkt att tillföras i löneförhandlingar 2016.

Karriärstjänster är inte lönehöjningar

Strax före debatten höll Lena Hallgengren tillsammans med utbildningsminister Gustav Fridolin en presskonferens där de beskrev konsekvenser av Alliansens budget jämfört med regeringens. Lärarlöner var en av reformera som de rödgröna lyfte fram. Men i Alliansens budget tillförs 2000 nya förstalärartjänster. Vilket innebär höjda löner redan 2015 för de som får tjänsterna. Regeringens satsning är längre fram i tiden. 

– Jag tror inte lärare tycker att det är högre löner för att det blir fler karriärstjänster. Det är Alliansens modell. Men jag skulle inte säga att handlar om att höja lönerna generellt, sade Lena Hallgren till Altinget.

De rödgröna menar att de mest problemfyllda skolorna drabbas. Det är skolor med låga studieresultat och med många nyanlända som skulle ha fått 475 miljoner med regeringens budget.  I stället blir det 300 miljoner kronor.

Tidigare betyg blir valfråga

Andra förslag från regeringen är barnomsorg på kvällar och helger (nattis). Det handlade om 49 miljoner årligen för den reformen. Men det blir inte av med Alliansens budget.

Trots massiv kritik har riksdagen alltså beslutat att betyg ska införas i årskurs 4. Riksdagsmajoriteten skriver att "förslaget är en viktig del i att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande. Att införa betyg från årskurs 4 kräver emellertid lagändringar och andra förberedelser som det av tidsmässiga skäl inte är möjligt att genomföra under 2015 och får därmed behandlas i enlighet med ordinarie lagstiftningsförfarande". Riksdagen kommer allltså inte ta upp frågan före extra valet i mars nästa år. Därmed blir betygsfrågan en valfråga. 

Riksdagen har också lagt till ytterligare pengar för förslaget om skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och på gymnasiet.

Det som kommer att prägla skolan under 2015 när Alliansens budget ska genomföras är en fortsatt utbyggnad av karriärtjänstreformen för att den senast 2018 ska omfatta 22 000 tjänster. Alliansen vill därtill göra en särskild satsning på karriärtjänster i utanförskapsområden som innebär att lönetillägget fördubblas för förstelärartjänster till 10 000 kronor per månad.

Rut för läxhjälp blir kvar

Andra tydliga, och mer utskiljande, satsningar hos Alliansen är ett särskilt lågstadielyft. Det handlar om att Alliansen vill ge elever mer tid med skickliga lärare. Det är mindre klasser, ökad lärartäthet och fler speciallärare. Men detaljerna om hur det ska utformas ska bestämmas utifrån lokala behov.

Alliansen förlänger också sina tidigare reformer på skolområdet – mattelyftet och läslyftet . Det blir också mindre pengar till läxhjälp ute på skolorna. Men samtidigt kommer rut-bidragen för läxhjälp att vara kvar.

Skolforskningsinstitutet som slår upp dörrarna den 1 januari nästa år får 20 miljoner kronor med alliansens budget, regeringens hade föreslagit 30 miljoner.

Det var den förra regeringen som 2013 aviserade att en ny myndighet, ett skolforskningsinstitut, skulle bildas med uppdrag att ”systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som bidrar till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skola och förskola”.

Regeringen ska föra allianspolitik

Efter riksdagsbeslutet blir det utbildningsdepartementets jobb att genomföra Alliansens budget för skolan. Ett departement som leds av socialdemokrater och miljöpartister. Alliansen kommer därför att hålla ett vakande öga över regeringen så att politiken blir som riksdagen har bestämt.

– Vi får använda riksdagens verktyg. Det handlar om att ställa frågor och interpellationer. I yttersta fall får KU titta på det, har Christer Nylander (FP), vice ordförarande i utbildningsutskottet, tidigare sagt till Altinget.

De borgerliga menar också att det finns många likheter i politiken mellan blocken, bland annat att sätta in tidigt stöd i skolorna och utbilda fler lärare.

– Alliansen och regeringen har många liknande satsningar, sade Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas talesperson i utbildningsfrågor. Men hon menade att regeringen lämnade samarbetslinjen i och med att, som de borgerliga anser, friskoleöverenskommelsen bröts.