Vallgårda: Finansdepartementets miss skapar en ojämlik skola

DEBATT. Finansdepartementets sätt att beräkna hur mycket pengar som ska omfördelas för undervisning i modersmål och svenska som andraspråk är felaktigt. Det riskerar att få stora konsekvenser för Sveriges elever, skriver Boel Vallgårda.

Boel Vallgårda
Utredare för kommuner och medlem i Nätverket för en likvärdig skola

Finansdepartementet har släppt fram ett felaktigt sätt att beräkna hur mycket pengar som ska omfördelas i kostnadsutjämning för modersmål och svenska som andraspråk. Ovanpå det har departementet låtit ett uppseendeväckande utfall passera utan att hejda sig och undersöka om något blivit fel.

Detta är en resursstyrning som får konsekvenser för enskilda individer i Sveriges skolor. Inget system kan vara helt rättvist, men beräkningarna måste göras på ett genomtänkt sätt.

Minskad utjämning i år

När en översyn av kostnadsutjämningen gjordes 2018, uppdaterades normbeloppet för modersmål och svenska som andraspråk. Förändringen presenterades i utredningen "Lite mer lika: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting" som en höjning från 8 040 kronor till 13 454 kronor per elev med utländsk bakgrund. Samtidigt föreslogs att beloppet skulle uppdateras årligen, vilket är en rimlig princip.

Utredningen baserades på 2016 års data. I år, då den nya kostnadsutjämningen tillämpas för första gången, baseras den på 2018 års data. Mellan 2016 och 2018 har lärarlönen ökat med sju procent. Andelen elever med utländskt ursprung som har svenska som andraspråk har ökat med fyra procent och andelen som har modersmål har minskat med en procent.

Dessa parametrar påverkar hur kostnaden per elev med utländskt ursprung ska beräknas. Ändå minskar kostnadsutjämningen per elev som har utländskt ursprung med 13 procent, eller 1 792 kronor. Normbeloppet sjönk alltså till 11 662 kronor.

En felkonstruktion

En orsak till det till synes orimliga utfallet är den felaktiga konstruktionen av beräkningen. Normbeloppet borde vara den genomsnittliga kostnaden per elev med utländskt ursprung, eftersom kostnadsutjämningen sedan beräknas på antal elever med utländskt ursprung i respektive kommun. Men normbeloppet per elev med utländskt ursprung beräknas på ett annat sätt.

Den totala lönekostnaden för svenska som andraspråk och modersmål delas i stället med summan av antal elever som har modersmål och antal elever som har svenska som andraspråk. Denna felkonstruktion innebär att om andelen elever med utländskt ursprung som har modersmål eller svenska som andraspråk ökar, delas totalkostnaden med ett högre tal och kostnadsutjämningen per elev med utländskt ursprung minskar, när den tvärtom borde öka.

Förlorar 12 miljoner

Som sagt, totalkostnaden borde i stället delas med antal elever med utländskt ursprung för att få fram kostnaden per elev med utländskt ursprung. Felkonstruktionen innebär att normbeloppet år 2020 blir för lågt. Av totalkostnaden på 3,6 miljarder så beaktas inte 443 miljoner kronor. För till exempel Malmö kommun innebär detta 12 miljoner kronor för lite i kostnadsutjämning.

Risk för systematiskt fel

Samtidigt finns ytterligare en orsak till att normbeloppet sjunkit, nämligen den uppseendeväckande utveckling av lärartätheten för svenska som andraspråk. Enligt statistiken har antalet elever ökat med 19 procent, samtidigt som antalet lärare i ämnet har minskat med 11 procent.

Detta väcker en undran om det uppstått något systematiskt fel i inrapporteringen från kommuner och fristående skolor. Eller är det korrekta uppgifter, som innebär att produktiviteten har ökat med 34 procent på två år? Vilket också vore intressant att titta på. Är det effektiviseringar genom en mer rationell verksamhet eller är det besparingar som försämrat för eleverna?

Förutsättning för en likvärdig skola

Finansdepartementet behöver rätta till felaktigheten i sättet att beräkna normbeloppet för modersmål och svenska som andraspråk och låta granska om det finns brister i de inrapporterade uppgifterna.

Rimlig och rätt fördelning av resurserna är ingen garanti för en likvärdig skola, men dock en förutsättning.

Beslutskedja: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

3/11
2016
1/10
2018
17/5
2019
24/5
2019
11/6
2019
1/7
2019
2/7
2019
9/7
2019
21/8
2019
29/8
2019
24/9
2019
28/10
2019
15/11
2019
20/11
2019
14/1
2020
16/6
2020
25/6
2020
30/6
2020

Forrige artikel Brunegård (KD): Kompetenta lärare är nyckeln till framgång Brunegård (KD): Kompetenta lärare är nyckeln till framgång Næste artikel Lärarförbundet: Kraven på skolan måste ändras om pandemin fortsätter Lärarförbundet: Kraven på skolan måste ändras om pandemin fortsätter
Så fördelas utbildningsplatserna från budgeten

Så fördelas utbildningsplatserna från budgeten

TILLSKOTT. Stigande arbetslöshet skapar allt större behov av utbildningsplatser. I regeringens budgetförslag finns tusentals platser på yrkesvux och yrkeshögskolan. Se hur många platser varje lärosäte får.