V: Tidiga betyg drabbar svaga elever

Regeringen och alliansen röstade på onsdagen igenom propositionen om försöksverksamhet för betyg från årskurs 4.

– Elever som redan har det tufft kommer att få det ännu tuffare, säger Daniel Riazat (V).

Lagen om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 har kommit till efter en uppgörelse mellan regeringspartierna och Alliansen. Den ska börja gälla den 1 april 2017 och innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten. Från Vänsterpartiets sida menar man att lagändringen inte tar hänsyn till pedagogisk forskning inom området.

– Vi utgår ifrån vad forskningen och professionen har sagt sedan en lång tid tillbaka, att betyg i tidigare åldrar är negativt. Elever som redan har det tufft kommer att tappa sin motivation och prestera ännu sämre, säger Daniel Riazat (V), utbildningspolitisk talesperson, till Altinget.

Han har samtidigt svårt att förstå varför regeringen har valt att göra överenskommelsen med Alliansen.

– Från de borgerligas håll är det 100 procent ideologi. Från regeringens sida är det svårt att säga varför de gjorde den här överenskommelsen. Det fanns en tydlig opinion mot förslaget i den här frågan så de hade inte behövt göra det. Det är sorgligt att se att de andra partierna inte tycker att forskningen är viktig i den här frågan, trots att det kommer att påverka elevers välmående för en lång tid framöver, säger Riazat.

Även Alliansen kritisk

Trots att Alliansen röstat för den nya försöksverksamheten har även de synpunkter på hur lagstiftningen har gått till. Alliansen menar att regeringen inte har hållit sig till överenskommelsen då den har tagit med en punkt om att jämföra skolorna i försöksverksamheten med skolor som använder sig av estetiska lärprocesser.

– Det här är inget som ingår i överenskommelsen. Det är som att jämföra äpplen och päron och verkar konstruerat för att sabotera förutsättningarna för att kunna dra några slutsatser från det här försöket, säger Camilla Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk talesperson, till Altinget. 

Vilket mål regeringen har med försöksverksamheten tycker också Daniel Riazat är oklart.

– Regeringen försöker prata som oss men lägger ändå det här förslaget. Det är något som inte stämmer mellan retorik och handling från regeringens sida, säger han.

Kritiserat urval

Den lagändring som riksdagen röstat igenom bygger på att skolor själva får anmäla sig till försöksverksamheten. Just kring frivilligheten uttryckte Lärarnas riksförbund och Statskontoret tvivel i remissrundan då de menade att inte går att dra tillräckligt säkra slutsatser. Något som utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tidigare har kommenterat till Altinget.

– Den kritiken tror jag vi alla förstår, men vi har valt den här konstruktionen för att ge arbetsro till de lärare som inte tror på tidiga betyg. Då behöver vi hitta en annan modell för att den här forskningen ska säga tillräckligt, sade han.

Läs mer: M: Regeringen bryter betygsuppgörelsen

Moderaterna är dock kritiska till det upplägget.

– Jag håller med remissinstanserna som är oroade. Hade vi gjort om försöket hade vi sannolikt formulerat det på ett helt annat sätt. Jag hade hellre sett att det varit en randomiserad uttagning från Skolverket som hade legat till grund, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Svalt intresse

Det är skolorna ute i kommunerna som ska visa intresse för att vara med. Tidigare har dock en rundringning från Ekot visat att det intresset tycks vara svalt i landets kommuner. Av landets 20 största kommuner var det då bara två som var intresserade att delta. En kommun som är positiv till grundöverenskommelsen är det alliansstyrda Nacka. Samtidigt kritiserar kommunen hur regeringen utformat själva propositionen.

– Jag tror att man har utformat den så att många kommuner tvekar att vara med, säger Tobias Nässén (M), ordförande i utbildningsnämnden, Nacka kommun, till Altinget.

Han menar också att det har varit svårt för kommunerna att ta ställning i frågan eftersom det inte har funnits något fattat beslut och det faktum att processen har dragit ut på tiden.

– Förhoppningsvis klarnar det när beslutet är taget. Många är tveksamma helt enkelt för att man inte vet vilka villkor som gäller, säger Nässén.

Osäkert om slutsatserna

Efter att försöksverksamheten har genomförts återstår arbetet med att tolka resultatet. Vänsterpartiets Daniel Riazat tror att det kommer att bli svårt.

– Vilka slutsatser man kommer kunna dra kommer att bero på hur många och vilka skolor som kommer att delta, säger han.

Däremot tror Riazat att det alldeles oavsett kommer att dras olika slutsatser av försöksverksamheten från de olika partierna.

– Vi har kommit fram till olika slutsatser i utvärderingen av betyg i årskurs 6. Det mesta talar för att vi har haft rätt, men Alliansen säger att de har haft rätt. Generellt så kommer de borgerliga partierna att dra slutsatserna utifrån sin ideologiska aspekt även i den här försöksverksamheten. Vi andra som tror på en forskningsbaserad utbildning kommer dra våra slutsatser utifrån det, säger han.

Forrige artikel Politisk enighet: Lärarlönelyftet dålig modell Næste artikel Statskontoret om Gymnasieutredningen: Gör om Statskontoret om Gymnasieutredningen: Gör om
Friskoleförbunden spår tuff framtid för mindre friskolor

Friskoleförbunden spår tuff framtid för mindre friskolor

ANSÖKAN. Båda förbunden som företräder friskolor ser dystert på att det blir allt fler koncerner som driver friskolor. Kraven på huvudmännen gör att systemet "i praktiken blir riggat för stora friskolor", säger Idéburna skolors riksförbunds ordförande.