Utredare: "Lärosätena är dåliga på att sprida kunskapen om resultaten"

DEBATT. Det bedrivs mycket viktig verksamhet vid lärosätena, men det är ytterst oklart hur resultaten av verksamheten implementeras hos näringsliv och offentlig sektor. Med utredningens förslag får vi ett system som visar på effekt och resultat på ett helt nytt sätt, skriver utredare Alf Karlsson.

Alf Karlsson
Särskild utredare, Innovation som drivkraft – från forskning till nytta


I dag fredag den 16 oktober 2020 överlämnas betänkandet Innovation som drivkraft – från forskning till nytta, till statsrådet Matilda Ernkrans (S). Med det slutförs ett års arbete med att se hur Sverige på bästa möjliga sätt kan få maximal nytta av de 74 miljarder kronor som staten varje år satsar på högre utbildning och forskning i Sverige: Hur de fantastiska resultat som varje år publiceras i Nature, New England Journal of Medicine och många andra ställen kan bidra till att vi blir bättre rustade för att möta samtidens utmaningar.

Måste sprida kunskapen

Uppdraget har bestått i att utreda hur innovationsstödet vid landets universitet och högskolor kan utvecklas, så att fler av de resultat som uppstår inom lärosätenas verksamhet, sprids i samhället och leder till konkreta resultat.

Bilden efteråt är att det bedrivs mycket bra och viktig verksamhet vid lärosätena men att lärosätena är dåliga på att sprida kunskapen om resultaten och att samarbetet med näringsliv och offentlig sektor i forskningen och utbildningen, behöver utvecklas. Alltför ofta kommer resultat fram som publiceras men inte tas hand om.

Processen

I betänkandet beskrivs dagens process för hur innovationsstödet vid landets högskolor ser ut. Förenklat kan det sägas vara en linjär process där en forskare, högskoleanställd eller student vänder sig till högskolans innovationskontor. Det finns i dag 13 innovationskontor knutna till olika lärosäten. Vid innovationskontoren sker en första värdering och om idén befinns bärkraftig kommer innovationskontoret att stödja idégivaren med att utveckla idén.

I Sverige tillämpas det så kallade lärarundantaget, som medför att idégivaren (läraren eller studenten) själv äger sin idé. Innovationskontoret kan bistå idégivaren med tjänster som exempelvis idéutveckling, affärsutveckling och patentrådgivning. När idén är mogen kan den antingen säljas till ett befintligt företag (licensiering) eller utvecklas vidare i ett därför grundat bolag.

Då idén lämnar högskolan går det utvecklade bolaget ofta vidare för att utveckla sin verksamhet i någon av landet inkubatorer. För att finansiera de kostnader som uppstår finns det i dag 19 så kallade holdingbolag som är knutna till en grupp av högskolor. Holdingbolagen kan då arbeta med att bland annat erbjuda riskkapital till idégivaren.

Redovisning saknas

Utredningens analys visar bland annat på brister i uppföljning, utvärdering och rapportering samt att stödet ser olika ut och sker i olika omfattning på olika platser i landet.

Regeringen och riksdagen har aldrig fått någon redovisning av effekterna och resultaten av de 74 miljarderna kronor relaterat till nyttiggörande och innovationspotential och det är ytterst oklart hur resultaten av verksamheten implementeras hos näringsliv och offentlig sektor.

Ett nytt system föreslås

Målet med utredningens förslag är därför att riksdagen minst en gång per mandatperiod ska få se inte bara vad pengarna använts till (hur många artiklar som publicerats, studenter som utbildats eller doktorsexamina som avlagts), utan också se på vilket sätt verksamheten vid lärosätena bidragit till uppfyllandet av åtagandena i Agenda 2030, som exempelvis förbättrad hälso- och sjukvård eller huruvida Sverige uppnått sina miljö- och klimatmål.

Därför föreslås ett system för att nyttiggöra resultat från lärosätenas verksamhet som visar på effekt och resultat, som driver samarbete med näringsliv och offentlig sektor och som belönar ambition.

Ansvaret för nyttiggörande ska ligga hos högskolornas ledningar. Det tydliggörs att nyttiggörande både handlar om såväl kommersiella som icke-kommersiella aktiviteter. Redovisningen föreslås ske i den återkommande forskningspropositionen.

Implementeringstrappan

 

 

I syfte att göra stödet för nyttiggörande mer ändamålsenligt, effektivt och likvärdigt har utredningen tagit fram en implementeringstrappa. I den ingår uppföljning och utvärdering, tilldelning av innovationskontor och inrättandet av tematiska innovationskontor.

I det nya systemet föreslås ambitiösa lärosäten få innovationskontor. Kravet ska vara att lärosätet samarbetar med minst en utomstående aktör och kan ge hjälp och stöd till betydligt fler studenter och forskare än de vid det egna lärosätet. Genom de tematiska innovationskontoren ska regeringen kunna peka ut prioriterade områden för utveckling av idéer från lärosätenas verksamhet. Det kan handla om life-science, så kallad deep-tech eller varför inte hav och fiske eller materialforskning.

Innovationskontoren ska tilldelas utökade resurser. Dels som basresurs samt dels ökad tillgång till verifieringsmedel. Verifieringsmedlen ska öka Sveriges konkurrenskraft genom satsningar på kapitalintensiva utvecklingsprocesser med hög innovationshöjd.

Immateriella rättigheter

Utredningen föreslår att landets lärosäten ska ta ett strategiskt grepp om de immateriella rättigheter som skapas inom deras verksamheter. Det är tydligt att arbetet med immateriella rättigheter vid landets lärosäten behöver struktureras och förbättras. Lärosätena förslås få stöd från Patent- och registreringsverket (PRV).

Egna holdingbolag

Utredningen föreslår också att varje högskola ska kunna ha ett eget holdingbolag och att bolagen ska ges ett så kallat samhällsuppdrag – ett uppdrag att nyttiggöra resultat från forskning och andra kunskaper från lärosätena. Med utredningens förslag kommer holdingbolagen att kunna disponera större belopp och i väsentligt högre grad än i dag företräda högskolan som juridisk person vid ingåendet avtal med tredje part.

Se resultat och effekt

Totalt uppgår förslagens ökade kostnader till 340 miljoner kronor per år. Detta kan jämföras med högskolornas totala intäkter som år 2019 uppgick till knappa 74 miljarder kronor. 100 miljoner kronor föreslås avsättas till ett utökat VFT-stöd, 30 miljoner kronor för nya finansieringsinstrument och en ökning på cirka 170 miljoner kronor för innovationskontorens verksamhet, fullt utbyggt.

Med utredningens förslag kommer Sverige få ett system där skattebetalarna kan få se resultaten och effekten av närmare 300 miljarder skattekronor per fyraårsperiod på ett helt annat sätt än i dag. Såväl offentlig sektor som näringsliv får bättre förutsättningar att ta resultat vidare i sina verksamheter. Detta leder till att Sverige blir bättre rustat att möta samtidens viktiga utmaningar – klimatkrisen, en bibehållen generell välfärd och ett tryggt och säkert samhälle.

Beslutskedja: Ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor

24/10
2019
16/10
2020
16/10
2020

Forrige artikel Debatt: Skärp skollagen – säkerställ god fysisk skolmiljö för alla elever Debatt: Skärp skollagen – säkerställ god fysisk skolmiljö för alla elever Næste artikel "Skolsköterskors chefer har otillräcklig kunskap om vårdgivaransvaret"