Departement ser över styrning av Skolverket

”Inom Utbildningsdepartementet pågår för närvarande ett utvecklings- och utredningsarbete när det gäller Skolverkets uppdrag bl.a. med utgångspunkt i Statskontorets myndighetsanalys”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i ett svar på en skriftlig fråga från Erik Bengtzboe (M).

Det var i våras som Statskontoret kom med en rapport om regeringens styrning av Skolverket. Statskontoret konstaterade att detaljstyrningen och de många uppdragen gör att Skolverket får än mindre frihet att leverera andra saker som regeringen vill att myndigheten ska göra. Lösningen blir ytterligare detaljuppdrag från regeringen, så att man hamnar i en ond spiral.

Ekström delade kritiken

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström delade problembilden.

– I stora drag bygger rapporten på uppgifter som lämnats av oss, sade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Altinget i samband med att rapporten blev offentlig.

Antalet uppdrag i regeringens regleringsbrev har fördubblats mellan 2009 och 2014 och uppgick till 58 stycken förra året. Jämfört med andra myndigheter är det väldigt mycket. Därtill kommer ytterligare ett 40-tal löpande uppdrag från regeringen som ligger utanför regleringsbrevet.

Mer pengar

Nu tar alltså utbildningsdepartementet fasta på kritiken. Gustav Fridolin skriver också i sitt svar till Bengtzboe att Skolverket får mer pengar. ”Förvaltningsanslaget föreslås i budgetpropositionen för 2016 ökas till drygt 626 miljoner kronor för 2016. Av denna ökning föreslår regeringen 30 miljoner kronor med syftet att modernisera och effektivisera Skolverkets verksamhet”, skriver Fridolin.

Han påtalade också att Skolverket är ett av statens ”enskilt viktigaste instrument för skolutveckling och skolstyrning”. 

I arbetet med rapporten intervjuade Statskontoret chefer och tjänstemän på Skolverket och utbildningsdepartementet. Statskontoret skrev i rapporten att det stora antalet uppdrag är ”ett uttryck för en stark politisk vilja att bedriva politik på skolområdet ... men att uppdragen i vissa perioder varit så många att departementet varken haft möjlighet att samordna uppdragen eller att på ett lämpligt sätt ta emot de resultat som Skolverket har levererat.”

Politiken får sämre effekt

Statskontoret ansåg också att regeringens detaljstyrning bidrar till att Skolverkets insatser får sämre effekt. Därmed blir också regeringens skolpolitik mindre verkningsfull.

Den rätta medicinen skulle vara att ge Skolverket en nystart.

Regeringens detaljstyrning har gått så långt att det börjat knapra på Skolverkets förvaltningsanslag, resonerade Statskontoret. Men i den förslagna budgeten understryker Fridolin att Skolverket får mer pengar.